och de luktar jättegott. Rödalmsbarken luktar ganska starkt, lite pepparaktigt. Jag trodde att Vilda som brukar vara den som är skeptisk till nya saker i spannen skulle rynka på mulen, spotta ut och sedan välta spannen. Det är vad hon gjorde när vi prövade foderjäst, Fiberplex, linfröoljan ( i början)etc.. Men hon slickade till och med spannen grundligt.

Ett rätt i alla fall. Det var gott.

Natten till igår och på förmiddagen igår hade Vilda sprutdiarré igen och Marko var också lösare i magen. Men idag verkar det mer stabilt och båda får nu båda örterna och jag ökade mängden av Rödalmsbarken. Innan har Marko bara fått av den men får nu av båda sorterna. Älgörten är syraneutraliserande, vilket kan vara bra nu när vi håller på att gå över till det nya hösilaget.

Inspirerad av söndagens körkurs tog jag mig ut med Vilda på tömkörningsäventyr.

Det var väldigt längesedan jag tömkörde (eller snarare försökte) på Volt. Jo volter är vi duktiga på och alla andra svängar och formationer med, så länge jag går bakom och åsnan rör sig överhuvudtaget.

Men jag var inspirerad som sagt och tänkte att det nog var dags att träna lite.

Därför tog jag fram ett av mina sämre köp när det gäller hästutrustning:

Tömkörningsgjorden som är köpt på Hööks och som Vilda i ett litet rullande fick av några D-ringar och några har suttit på lösen. Den har funkat ändå, men jag undrar hur de syr egentligen. Jag har kunnat använda de övre ringarna och några av dem på sidorna. Men tog mig i kragen och lagade gjorden med några nya ringar och en bit bilbälte.

Vilda som brukar sträcka på sig och se nöjd ut när jag selar på lokselen blev lite avvaktande. Hon pände ut magen som om hon trodde att det var sadeln som skulle på. Men såg väldigt nöjd ut när jag inte spände så hårt.  

Dagen till ära hade vi 16 meters tömmarna av vävribb som jag försökt få mjuka på alla möjliga sätt och alltid ogillat. Sedan jag köpte lädertömmarna så har jag bara använt dem, men de är bara 8 meter långa, så till detta är de alldeles för korta.

Jag hade även riggat min "actionkamera" på huvudet, men den valde att inte spara för att batteriet tog slut så ingen film blev det. Lika bra det tror jag.

Det började bra när jag tömkörde i banan med koner jag gjort i ordning för att öva lite precision. Hon är toppen på det.Gräset har nu sluppit snötcäket så några matstopp blev det men det funkade att få igång henne igen.

När jag tyckte att hon var avslappad och verkade nöjd med att jobba körde jag ut henne på en annan del av hagen med bättre plats. Jag hade även konstruerat en longerpisk av en körpisk och ett snöre eftersom jag aldrig skaffat någon. Bytte pisk och fick ut henne på en volt (riktigt nöjd med det åtminstone) Ökade volten och kände att det här går ju riktigt bra. Då körde Vilda ned huvudet. Hon hade väl upptäckt att matte hade lite sjå med de långa tömmarna som krullade sig och en pisk som blev lite för tung efterhand, så koncentrationen var splittrad.

Men matte ger sig inte så lätt. Jag prövade igen efter att fått korta tömmarna tillräckligt för att Vilda skulle röra på sig utan att köra ned huvudet med en gång. Den gången var hon ännu snabbare på att ställa sig i ätposition. Då gav matte upp och bytte pisk, körde ut på vägen med ett väldans överskott av töm slingrande i handen och då gick Vilda som värsta dressyrhästen och lyssnade jättefint. Matvraket. Vi skulle verkligen behöva en paddock eller en bredare väg...

Sedan blev det tvärstopp vi grannhästarna och där fanns en hel åker utan snö på så där stod vi en stund och försökte motbevisa varandra vilket som var prio ett. äta eller jobba. Motvilligt och med några tjuvade grässtrån i munnen fick jag med hjälp av omvänd psykologi henne att gå framåt några steg och sedan vände vi pga halka längre bort.

På det hela taget var jag nöjd. Hon gillar att bli tömkörd (men gräset är snäppet vassare), hon lyssnar jättefint på små hjälper (såvida hon inte äter) så vi skall nog få till det.

En bättre tömkörningsgjord skall jag sy av bla den här:

Det är en däckel från en gammal loksele vi hittat i ladugården. Lädret är dåligt men metallen går nog att återanvända.

Ringarna är på rengöring i ketchup, vilket verkade ta bättre än häxans...

Mitt vikariat som tf MAS har blivit förlängt så nu skall jag i säng. Har möte imorgon på annan ort, så det blir att gå upp tidigt.

Ha en bra kväll/natt alla!

Och tack för kommentarerna, alltid roligt att läsa dem.

Idag var jag och Mats på körkurs "Grunder inför körning med häst".

Det var vår hovslagare Peter och två av hans döttrar Emma och Sanna som höll i kursen. Alla har de gedigen erfarenhet och de unga tjejerna har gått instruktörsutbildning för att kunna lära ut körning och inkörning.

Det var stor uppslutning på kursen och det var trevligt att träffa andra med intresse för hästar och körning.

Detta var det första kurstillfället  i en serie.

Det vi gick igenom idag demonstrerades på kursledarnas hästar samt och innehöll bland annat följande:

Selens delar och funktion,selens anpassning, anspänning/frånspänning, tömfattning samt tömkörning och
säkerhetens betydelse.

Ett axplock från dagen i bilder följer nedan:

Påselning av bröstsele

...loksele

Draglina

Förberedeslse för parkörning

Tömkörning i par...

Anspänning

Körning

Körning med groom

Tömsättningar demonstreras

Tömkörning

Påselning av marathonsele

Körning med marathonvagn

Det var en givande och inspirerande dag. Längtar till nästa kurstillfälle.

Här är även en artikel om dagen.

Ha det bra alla!

Hej alla!

Jag har inte varit så flitig varken på min eller er andras bloggar. En anledning är att min "kontorstjänst" gör att jag är fruktansvärt trött på att sitta vid datorn och därför undviker jag det på fritiden.

Tänkte inte att det skulle bli ännu ett bajsinlägg av detta, MEN Vilda är fortfarande lös i magen och det är något värre igen, förmodligen tack vare att vi håller på att byta hösilage.

Så nu har jag forskat i örter igen. Det finns ju färdiga blandingar att köpa, men jag blandar hellre själv då kan man lägga till eller utesluta något vid behov. Dessutom vet alla som tillverkar hästfoder hur man tar bra betalt. Ibland nästan skrattretande summor för otroligt små mängder.

Har länge tänkt köpa "Hästägarens örtabok" men hittade en bra sida här.

Örter finns på olika ställen att köpa bl.a här.

Ikväll prövade jag att utesluta Fiberplex och hon fick Proviva nypon, linfrön, bakjäst (pga foderbyte) lite extra B-vitamin samt 1 dl kamomillté.

Jag har nu beställt Rödalmsbark som skall vara lenande och läkande för magen samt Älgört som är sammandragande och syraneutraliserande. Nypon och kamomill skall också vara bra.

Jag hoppas jag hittar rätt här. Det funkar ju toppen med mina "eksemblandingar".

Imorgon fyller min yngsta dotter 16 år. Det går så otroligt fort.

På söndag skall både jag och Mats på körkurs som hålls på ridskolan av vår hovslagare och hans dotter som gått instruktörsutbildning. Det skall bli kul och det kommer att bli flera tillfällen med olika innehåll. Dessutom skall det hållas "körlektioner" på ridskolan framöver. Typ ridlektioner fast man lär sig köra istället.

Den 29:e Mars är det precisionstävling, riden, tömkörd och körd sådan (Clear round). Det är för shettisar, nordsvenskar och fjordingar främst. Men jag funderar på att anmäla mig och Vilda till tömkörningen.

Ja det är mycket kul som händer framöver. Hoppas Mats hittar ett jobb snart, men jag tror han har ett på gång:)

Ha en bra kväll/natt alla!

Vilda har fått svansen flätad. Lättare att hålla undan den då...

Vildas mage har varit något bättre till och från men idag var svansen full med löst igen.

Igår var vi och hämtade detta:

När jag pratade med killen som också sålde hösilage till får, slog det mig att Vildas lösa mage inte bara har med att hösilaget vi haft innan är väldigt tunt och fint utan också att det är korta strån dvs hackat. De som vi köpte det av hade får.

Det blir ju både mindre fibrer och mindre att tugga. Bekvämt och gott, men inte så bra för magarna.

Det är jättegrönt och fint och bara en enda bal av 80 har varit dålig.

Det är ibland jättetorrt som ovan och ibland väldigt blött. Men extremt fint och kort.

Här är det nya. Torrt och grovt med lååånga strån. Lite bökigare att få ned i påsarna;) Det blir mycket mer volym, vilket är toppen för hästarna att ha och pilla med och tugga på. Det finns ingen analys på det, men vi får höfta.

Provsmakningen gick bra. Men på kvällen när de fick av både det gamla och det nya hösilaget så valde de det gamla först.

Marko föste bort Vilda från hennes plats för att han trodde hon hade mer sådant än han. Hon tog då hans plats. Försökte flytta tillbaka hästarna till deras bestämda platser men han gjorde likadant igen. Då flyttade jag över mer hösilage till honom så att Vilda inte skulle få för mycket.

Gick ut och tittade till dem igen. Då hade de intagit sina vanliga platser, suck! Gick in för att flytta hö igen. Då bytte de plats... Äsch det får bli som det blir idag...

Jag hoppas nu att hösilagebytet skall göra susen för Vildas mage.

Annars är det lite förändringar här med jobb och annat.

Jag har kontorstjänst som tf MAS två dagar i veckan (fast det blir mer för att hinna). Mats har blivit arbetslös så han får ta hand om lunchfodring och hundpromenad de dagarna. Det var meningen att jag skulle åka hem och fixa det annars. Övrig tid arbetar jag hemifrån en del.

Jag hoppas på att Mats snart får jobb igen och han har sökt en hel del. Tyvärr så får jag nog spara in på ridträningen tillsvidare. Min hobby äter ju en del pengar.

Det var allt från oss denna gång.

Ha det bra alla!

Ett gissel med lösa magar.

Pratade med vet. idag. Hon menade att det kan vara oerhört svårt att komma tillrätta med lösa magar. Hon har många gånger skickat avföringsprover utan att få någon vidare vägledning av dem. Eftersom Vilda verkar ok i hullet så menade hon att det antagligen inte berodde på tänderna, då hade det märkts på hullet. Det som är problemet är att fodret går för snabbt genom tjocktarmen och vätska inte hinner sugas upp ordentligt. Det kan bero på hösilaget. Vissa tål det inte. Jag tror ju fortfarande att det är just detta fina hösilage som är problemet, då jag ser samma tendens med fint gräs. Hon tyckte jag skulle prova att ta bort saltstenen ett tag ifall den kanske är för god.

Jag kunde också prova att ge Pronutrin som är för hästar med magkatarr/magsår. Hade själv funderingar på att pröva Fiberplex Sensitive. Vilket är något liknande men verkar mer i tarmen än i magslemhinnan och innehåller fibrer.

Hon frågade vidare om jag prövat med hönät och det har vi ju haft de senaste åren fast inte sedan Marko fastnade före jul. Skall nog sätta upp dem igen, även om jag inte är säker på om de gör nytta för den lösa magen. Vilda rycker och drar i hösilaget så halsmusklerna blir hårda som sten;) Men givorna varar ju något längre.

Aspbarkspellets verkar svårt att få tag i. Jag hittade det i en webshop för 315 kr, men frakten skulle gå på över 600kr. Hur kan det vara möjligt???

Enligt vet. så är magproblemen mindre allvarliga än hostan så att prova halm eller hö tyckte hon inte var något alternativ. Där var vi helt överens. Hon menade också att visst vill hon tjäna pengar, men att göra en utredning som i troligaste fall inte ger resultat är bortkastade pengar för mig. Vissa hästar har ju kroniska komockor, men jag kommer pröva det mesta för att få bukt med magen. Som med allt annat är det ju dock så att ju fler tips man får desto mer förvirrad blir man, men tar gärna emot fler råd och synpunkter...

Ha en bra dag alla!

Hej alla!

Det är lite dött på bloggen tycker jag, men jag fortsätter att skriva. Om inte annat så för min egen skull.

Vilda har inte hostat igen, peppar, peppar. Jag får dock inte bukt med hennes mage. Hon bajsar komockor och ibland med några bollar i. Någon gång har det även varit vattnigt. Jag tyckte att det var bättre ett tag, men  nu är det sämre igen. Vi har testat Proviva och bakjäst ett längre tag, vilket hjälpte superbra på Marko när vi gjort en massa foderbyten och båda hästarnas magar var lösa. På Vilda var det bra ena dagen och sämre nästa. Därför slutade jag ett tag med bakjästen och sedan även Provivan.

Jag misstänkte ett tag att det var socker i betfor eller själva linfröoljan hon reagerade mot och tog bort allt utom mineralerna ett tag. Nu senast misstänkte jag att det är för litet fibrer i hösilaget eftersom det är väldigt fint, inte grovt alls.

Vid närmare eftertanke har hon varit lös till och från ända sedan i våras, men på våren och sommaren har jag funderat på om det berott på att gräset varit väldigt kraftigt eller varit alltför proteinrikt och avföringen har varit normal till och från.

Hon har varit pigg hela tiden men nu tycker jag att hon ser trött ut. Hon är dessutom lättirriterad, vilket hon brukar bli när hon inte är helt kry. Marko bossar runt henne lite väl mycket och hon går undan mycket irriterad. Det är ett säkert tecken på att något inte stämmer. Han är inte den som skall bestämma i normala fall. Det blir då lite kivandes mellan dem eftersom Vildas tålamod tryter.

Man blir lätt desperat när det är så här. Så jag har ökat hösilagegivan eftersom jag kanske gett henne i underkant fibermässigt. Jag har även provat vetekli i några dagar vilket skall vara fiberrikt. Men drog öronen åt mig igår kväll då jag tyckte hon var lite varm på framhovarna och hade även lite puls. Hon har så till och från på somrarna och kan även ha lite puls, men då oftast på ena pga hålväggar. Nu är det dock torrt ute och hovarna har kännts svala och fina tidigare.

När de fick hö var hon fastare i magen, men pga av dammkänsligheten kan jag varken ge hö eller halm vilket annars skulle varit optimalt för henne. Funderar även på om det kan vara något med tänderna. Hon hade ju en vass kant när vet. kollade för ett tag sedan. Kanske maler hon inte fodret rätt.

Inte jättekäckt att ge spannmål till en tjockis även om hon bara fått 1 dl på kvällen. Hoppas hon inte får fång. Sedan har det även varit väderomslag med frostigt gräs och det är ju också fångframkallande. Nu vet jag inte vad som är hönan och ägget i detta. Nu blir det inget mer vetekli och i morgon skall jag försöka få tag i veterinären för rådfrågning.

När det gäller ridningen så känns hon ganska pigg dock. Hon verkar nöjd med sadeln och traskar piggt på. Verkar inte öm i hovarna eller irriterad vid sadlingen som hon är när luftvägarna spökar.

Tog en tur med båda hästarna igår och min äldsta dotter red Vilda.

Marko hade som vanligt bråttom i början men igår började han lyssna tidigare än vanligt och gick sedan "fot" hela vägen. På slutet av långrundan maskade dock båda hästarna. Herregud så långsamt man kan röra sig trots långa ben;) Det har ju töat och i skogen fanns det jättegrönt gräs i vissa gläntor. Inte kul att gå tillbaka till den tråkiga hagen då...

Vet inte hur jag siktade med kameran, men man ser det fina vädret i alla fall.

När det gäller fibrer så har jag lite funderingar på aspbarkpellets. Är det någon som provat?

Ha en bra dag alla!

...i hästarnas box:

Vilda hostade fem hostningar i torsdags kväll. Svansen vippade upp och huvudet ned för varje hostning.

Attans att hon inte tål spånet. Det har ju funkat med torvmix, men det blev antagligen för mycket av det goda med bara spån överst i bädden.

Hönäten har jag tagit bort efter Markos bravader. Funderar dock på att sätta upp dem igen.

Fredagen blev ganska stressig. Först var jag iväg på en anställningsintervju på Kungälvs sjukhus. Jag har nu arbetat i hemsjukvården i sex år. Det är ganska lång tid för mig. Jag brukar byta arbetsplats sådär vartannat till vart tredje år. Jag känner att jag blivit ringrostig när det gäller en hel del så nu kommer jag börja arbeta extra nätter på sjukhuset till att börja med. Det blir längre att köra så jag hoppas att jag kan hålla mig vaken när jag kör hem på mornarna.

Intervjun gick bra och sedan efter några felkörningar hamnade jag på Granngården i Kungälv där jag inte varit tidigare. Jag köpte hela deras lager dvs 10 balar med hampaströ (Går under namnet Lättströ på Granngården). Balarna är ganska små och väger 15 kilo. 119kr kostar en bal. Jag skulle önska att de började med större och något billigare balar.

Eftermiddagen gick åt till att mocka ur allt spån och sopa bort allt damm från tak och väggar. Som tur var handlade tonåringarna och E lagade mat. För sedan var det bara dusch och att åka direkt till jobbet som gällde.

Listar här de för- och nackdelar jag än så länge har noterat med hampaströet:

Fördelar:

Lätthanterat, balarna är lätta.

Det är hårt packat och en bal blir ganska mycket när den är uppackad.

Det dammar inte, ett fint damm kan ses precis när man ströat men det lägger sig med en gång och verkar hålla sig dammfritt sedan.

Torrt, fryser inte varken i bädden eller i balarna. Lätt att förvara. Lätt att stapla pga jämna balar.

Ströet blåser inte iväg. Hampabitarna är väldigt små och ganska "tunga" .

Lättmockat. Det mest lättmockade jag använt. Då bitarna är små och tunga räcker det med ett par skakningar och bara bajset är kvar i grepen. Vilda är lite lös i magen fortfarande och även hennes träck är bara att lyfta upp utan att det blir kladd varken på grep eller i bädd. Det gör det väldigt drygt.

Ljust och trevlig lukt. Det står inte på om det är eukalyptus i(en del tillverkare tillsätter det för att hästarna inte skall äta av det) men det luktar lite grann åt det hållet.

Det isolerar bra, boxen känns varm och mysig. Torven under som varit frusen börja mjukna. (Dock är det varmare ute nu).

Verkar suga väldigt bra. Inte en enda blöt fläck har jag sett uppepå. Kisset verkar sugas upp i botten.

Nackdelar:

Jämfört med spånet är det tyngre och blir inte lika mjukt, men jag tror inte att hästarna har ont av det. Det är ju inte hårt heller.

Dyrt, men det är för tidigt att säga hur dyrt det är i praktiken eftersom det verkar väldigt drygt.

Gott, båda hästarna har ätit av det. För Vildas del var det nog nyhetens behag, men med Marko som letar fibrer ständigt så är jag rädd att det blir för mycket knaprande.

Håller nu tummarna att han inte får stopp i rören någonstans, men han verkar ju klarat sig så långt. Jag tror inte att alla hästar äter det, i alla fall inga större mängder. Marko äter allt, oavsett antibitspray i boxen, tjära och annat klet. Han hade helt klart behövt halm, men det tåget hoppar vi inte på igen efter att jag nu har konstaterat att Vilda verkar hyperkänslig mot damm.

Slutsats: Ett mycket bra strö, är dessutom bra att kompostera så ingen fara att köra ut det på åkern. Återkommer med hur prisvärt det är. Det gick åt fem balar uppepå torven, så får jag se när jag behöver fylla på.

Invigde ugnen igår:

Kakling och målning återstår samt blandare skall införskaffas.

Ha en bra dag alla!

I kölvattnet av en hel del inlägg och idogt konstaterande på faceboook av s.k ”riktiga” svenskar kunde jag inte låta bli.

Där pluppar det upp smygrasister, en mer än man trodde, som gömmer sig bakom ett sken av självuppoffrande generositet.  (Ja, för ”vi” svenskar är ju så snälla och generösa). Samtidigt som de på något sätt måste få fram att invandrare kostar en massa pengar och ställer till en jäkla massa problem. Det största hotet verkar vara att de på något sätt är ute efter vår flagga och vår tro och att de gnäller och klagar.

Hmm!

Vår tro? Ja, mig veterligen så är svenskarna inte ett särskilt troende folk, i vilket fall så tror de ganska olika… Vår flagga? Det värsta hotet där är väl nynazisterna…

Gnäll och klagan, nja är inte det väldigt svenskt? Ursäkta mina fördomar, men om man gnäller och klagar mycket så är man nog en ”riktig” svensk och då är det väl bra om alla i Sverige gäller och klagar för det är väl anpassning man är ute efter här eller?

Tja, alltid lurar de någon, men mest sig själva om jag får säga vad jag TROR.

För att försöka förstå konceptet så satte jag det i ett annat sammanhang som nog alla kan relatera till:

Var tacksam! Ja, är du invandrare så skall du vara så jävla tacksam och inte gnälla. Gnället är förbehållet oss ”äkta” svenskar. För passar det inte så kan du ju åka tillbaka dit du kom ifrån. Du har ju själv valt att komma hit, eller hur?

Likväl som du som uppsökt akuten i värsta rusningstimmarna har valt att sätta dig där i väntrummet och vänta, vänta och vänta. Men gnäll inte! Du har ju själv valt och passar det inte så kan du ju åka hem och dö eller något. Gnäll inte och klaga inte för du har ju själv valt att sitta där timme in och timme ut. Varför du är där är ovidkommande. För vi tar ju hand om dig, eller hur? Var tacksam!

Ställ dig i kö, rätta in dig i ledet. Gnäll inte och klaga inte på ”våra” fina svenska traditioner.

Gnäll inte på sjukvården för den är ju till för dig. Det är inte viktigt att bli rätt behandlad. Det viktiga är att rätta sig efter kösystemet, även om du inte hur du än försöker kan se att det ens existerar något sådant. Bit ihop eller åk hem. Klaga inte på systemet. Du kostar ju skattepengar för fan när du sitter där och tar upp sjukvårdens dyrbara tid.

Var tacksam! Det spelar ingen roll varför du kom hit eller vilka trauman du bär med dig.

Passar det inte så åk tillbaka och bli våldtagen, skjuten eller torterad. För du är ju ingen riktig svensk som oss andra, som vi som har rätten att gnälla än på det ena och än på det andra. Vi stackars ”svenskar” som är så hotade i vår fjällhöga nord och inte kan förpassa oss någon annanstans när det inte passar utan stannar vid att gnälla.

Nu förstår jag ännu mindre…

Tack och hej från mig!