Vildas fångkänningar gav inte med sig trots gräsfritt och till sist box/liten hage så hon blev insatt på Finadyne.

Först när jag tog in henne för första dosen var hon påverkad. Innan hade hon rört sig normalt trots puls och värme i hovarna.

Hon stod i lätt fångställning på det hårda stallgolvet och skakade. Ush! Stackars liten.

Efter ungefär en vecka kom vet och kotrollerade. Vilda rörde sig normalt och vi trappade ut medicinen.

 Marko hade rört sig otroligt lite under tiden. Vi tömkörde en dag och då fick han sig ett spel, blev rädd, trasslade in sig i tömmarna. Jag ramlade och kunde inte hålla kvar honom varpå han stack. Hittade honom i en träddunge. Då hade han gått omkull. Han var blöt på rumpan på vänster sida, haltade på vä fram och hade ett sår på vä baks kronrand.

Han fortsatte halta lite men jag tog det inte så allvarligt. En sträckning?

I några dagar fick hästarna gå ihop.

När väl Vilda fick komma ut till Marko var han ganska ovillig att röra sig, trots att Vilda sprang runt som en tok. Skapet hade svullnat upp och på vägen gick han stappligt och satte sig nästan ned när han vände.

Det var bara att byta plats på hästarna och börja medicinera nästa häst.

Nu går Marko orent och haltar till och från på höger fram. Börjar undra om det har med att han gick omkull att göra. Någon låsning som gett snedbelastning? Hn hade blivit lite hög på insidan höger hov. Han har även lyft dåligt och slitit mycket på hovarna. Ev. är det hovböld då han har puls och ömmar på höger.

  Här går han ganska bra utan att halta och snubbla, men tar korta steg fram.

Skall avvakta veckan ut enligt hovslagaren som var här häromdagen och karvade lite där han ömmade för visitertången, annars får han skära upp mer. Tycker dock att han tar korta steg och att det knäpper lite i armbågen på vänster fram. Han har ibland rört sig helt normalt i hagen för att sedan markera eller halta på hårt underlag. Med boots har han gått normalt fast med väldigt höga benlyft.

Får se hur det utvecklar sig annars får jag ta ut vet eller ev någon kiropraktor eller dylikt och gå igenom hela hästen.

Är rädd att jag missat något pga smärtstillande. Det är ju längesedan han gick omkull nu.

Känner ibland att det hade räckt med en häst. I alla fall när de är sjuka.

Så till det positiva. Bantning var ordinerad. Ett kilo om dagen hela april och maj för att sedan ev. få beta begränsat.

Vilda fick bara halm till en början och rasade i vikt. Sedan gick det lite långsammare. Nu får hon även hö men små mängder. Båda hästarna har gått ned rejält i vikt.    

Här är från innan bantningen.

 

Båda hästarna har tappat ca 10 cm runt bröstet. Vilda hade redan tappat en del innan dock. Båda har dock lite fett att bli av med men det börjar minska. Marko vågar jag inte motionera innan jag vet vad som felas men Vilda verkar ju helt opåverkad och promeneras lite nu samt jobbar lite i paddocken. Det svåra är att undvika gräsunderlag;)

Tyvärr får Vilda lite hosta trots att jag väter halmen och blötlägger höet. Än så länge verkar hon dock inte hosta hela tiden utan bara lite vid ansträngning precis när hon kommer igång. Hon var lite påverkad och andfådd för ett par veckor sedan efter motion men då var det mycket pollen med.

Nostrilvet vägrar hon och även Carragen. Vet. vill inte skriva ut Ventipulmin, bara i yttersta nödfall pga fångrisken.

Jag kör med de gamla vanliga örterna som hon verkar ha trötttnat på men äter om jag blandar med hö, och hoppas det håller sig på denna nivån.

Ha det bra alla!

i år.

Har inte julpyntat eller julstädat. Började lite lätt igår, men avbröt för en stunds ridning på tjockisen i grannens nya paddock som nu har tinat igen.

Vilda tyckte mest att grannens barn var intressanta och stannade och glodde på barnvagnen och "publiken" med jämna mellanrum. Det låg några blå plastbommar i paddocken som tydligen var väldigt läskiga. Våra hemma är inte alls skräckinjagande men dessa var det tydligen;)

Hon är inte den som är den så efter lite övertalning så funkade det ganska bra att både gå över och mellan de blå monsterbommarna. Det blåste kuling med så elbanden runt paddocken fladdrade läskigt på speciellt ett ställe. Vi övade lite på allt möjligt och lekte även följa John med grannen och hennes häst före. Kändes som att vara på ridskolan igen;) Vilda hakade gärna på.

Det var ganska mjukt i paddocken vilket Vilda inte är van vid så jag tror faktiskt att hon blev lite trött i benen. Bra träning för den lilla. Vi invigde också det nya sidepullet som jag efter mycket om och men äntligen sydde. Det gick på en kväll men startsträckan var lång.

Det funkar alldeles utmärkt att rida Vilda bettlöst. Ingen större skillnad alls mot att ha bett. Hon stod dessutom helt still vid uppsittning. Hon brukar nämligen gå iväg precis när jag satt mig annars.

Att få stopp på den hungriga hästen efter avsittning var däremot svårare. Medan jag drog upp stigbyglarna och hade parkerat utanför vår häck gick den hungriga rakt in genom häcken och började beta på gräsmattan och jag hann inte få stopp. Samma sak hände i stallet där hon utforskade mitt höpackningsställe. Det gäller att vara snabbare för att stoppa henne helt enkelt. Från ryggen går det att få stopp direkt vilket jag fick pröva då hon var pigg i blåsten på väg till paddocken.  Från marken får jag tänka på att inte hamna för långt bak då fortsätter hon bara rakt fram mot målet;)

Något annat jag varit sen med är höstens träckprov. Jag brukar ta det redan i september men i år blev det inte gjort förrän förra veckan. Med hästar på lösdrift måste man "vakta bajset" och jag har haft för mycket annat i år och det senaste hinner det bli fort mörkt på eftermiddagarna. Fick svaret nu och även om det kan vara falskt låga värden så ger det i alla fall en hint om att det inte är några jättemängder. Vilda 0 EPG och Marko 25 EPG på blodmask.

Det får vi vara nöjda med och hoppas att det inte har ökat explosionsartat till våren. De hade ju ganska låga EPG även i våras. Håller tummarna för att vi kanske kan hålla detta lågt fortsättningsvis och slippa avmaskning. Även maskförekomst är kopplat till immunförsvaret så har jag tur så har vi även fått bukt med det "problemet". Det stämmer ju ganska bra med att Vilda alltid nollade innan hon fick problem med sin hosta.

Ha det bra alla!

Hej på er som är kvar!

Har sällan tid för bloggen men här kommer ett utlovat inlägg om mineraler och en utvärdering så långt.

Redan i september började jag ge hästarna av mineralerna jag beställt från Polen.

Väldigt snart märkte jag skillnad på hud och hovar.

Markos eksem, det lilla han hade läkte ut på tre dagar, vilket jag nämnt tidigare. Bådas hovar blev hårdare. Marko hade en liten hålvägg som höll sig i schack trots vätan. Tyvärr så blev det för mycket av det blöta och till sist blev den ganska djup och han fick ont. Det gick från en dag till en annan. Men så länge brukar de inte hålla sig fina i sånt här väder. Vilda har inte haft några hålväggar på mycket länge.

Jag fick för två och en halv vecka sedan analysen på mikromineralerna och räknade ut hur mycket jag skall ge för varje kilo hösilage.

TS 63,7%
Innehåll per kilo foder:
Smrp 55 g
Energi 6,7 MJ
Ca 3,2 g
P 1,3 g
Mg 1,21 g
K 12,6 g

Fe 32,7 mg
Cu 3,3 mg
Mn 53,5
Zn 21,6 mg

(Den handskrivna lappen jag fått av bonden var tyvärr felskriven vad gäller MJ. Lite besviken då ett energiinnehåll på 4,3 hade passat tjockisarna bättre).

Det jag ger är helt enkelt zink, koppar, selen och magnesium.

Järn: mangan: zink: koppar skall ges i relationen 3:3:3:1 för att balansen skall upprätthållas. För IR-hästar skall motsvarande vara 2:3:3:1.

För IR-hästar bör Ca/Mg-kvoten ligga på 1,5 annars 2. IR-hästar bör också få minst 150% av underhållsbehovet av magnesium, dvs lite mer än normalhästen. Nu är båda hästarna tjocka så de får enligt detta båda två.

Vildas bröstomfång har minskat med 6 cm på 1,5 vecka.

Jag har läst och läst om mineraler och det finns en hel del att läsa. Tar bara upp zink, koppar, järn, mangan, selen och magnesium här då det är dessa som allra oftast ligger i obalans i foderstaten.

Zink:

Ingår i eller aktiverar över 200 enzymer som många är inblandade i kolhydrat- och proteinomsättningen. De behövs för nybildning av epitel i hud och slemhinnor. Zinkbrist kan leda till minskad aptit och tillväxt hos unghästar.

Zink är ett mycket viktigt mineral för immunförsvaret. I försök på människor har man sett goda resultat när det gäller personer med nedsatt immunförsvar t.ex vid AIDS när man gett zinktillskott.

Överskott på zink hämmar bland annat upptaget av koppar.

Innehållet av zink i svenskt grovfoder varierar en hel del och kan ibland finnas i tillräcklig mängd för att täcka behovet, men samtidigt överskott av järn och mangan(vilket är mer regel än undantag) gör att det ändå inte räcker till.

Koppar:

Ingår också i flera enzymsystem och är nödvändig för bildning av bindväv och därmed skelettutveckling. Den  medverkar vid bildningen av hemoglobin. Brist kan medföra blodbrist. Koppar är svårupptagligt och kan hämmas av andra mikromineler, oftast av järn pga överskottet i våra foder, men även av zink och mangan.

Innehållet i svenskt grovfoder är ofta mycket lågt dvs alldeles för lågt för att säkra intaget.

Vi människor får i oss koppar bl.a genom att våra vattenledningar innehåller koppar. Varmt vatten innehåller mer koppar då värmen frigör kopparjonerna till vattnet.

Selen:

ingår i enzymet glutationperoxidas, vilket tar hand om fria radikaler som bildas i syreomsättningen.

Selen samspelar med vitamint E och kan till viss del ersättas av detta.

Selen är giftigt i större mängder men i Sverige är det ovanligt med förgiftningar då våra marker är extremt selenfattiga.

Järn:

En häst innehåller ca 70 mg per kg kroppsvikt. 60% finns i hemoglobinet och 20% i myoglobinet. Järnbrist är mycket ovanligt och förekommer i stort sett endast vid större blödningar eller svår parasitinfektion.

Anemi(blodbrist) beror oftare på kopparbrist eller någon annan störning.

Järn finns det gott om i grovfoder, bete och vatten i Sverige.

Mangan:

aktiverar flera enzymer i mineral- och fettomsättningen.

Den är också viktig för äggstocksfunktionen.

Manganbrist är mycket ovanligt och det finns gott om mangan i svenska marker/grovfoder.

Magnesium:

 är till skillnad från de ovanstående ett makromineral och samverkar med kalcium och fosfor. Magnesium är viktigt för skelettutvecklingen, muskelfunktionen, immunförsvaret (allergier) samt för regleringen av blodsockret.

Brist medför ökad reaktionsbenägenhet och känslighet för beröring. Läs mer i länken angående IR-hästar och immunförsvaret.

Ofta finns det en del magnesium i svenskt grovfoder. Dock förhindrar högt Kalcium och/eller kaliuminnehåll upptaget. I början på betesperioden är kalium ofta mycket högt i gräset därför kan man behöva ge extra magnesium en period.

Till kor ger man alltid magnesium före betessläpp för att förhindra s.k beteskramp vilket yttrar sig i muskelkramper och skakningar. Även hjärtat som är en muskel kan bli påverkat i svåra fall.

Att tänka på dock är om man har högt fosforinnehåll i bete/grovfoder så kan det bildas urinstenar när man ger magnesium.

Jag har knåpat på detta inlägg ett flertal gånger och ibland har en del  försvunnit. Men vill man läsa mer om de fantastiska mineralerna så kan man googla.

Nedan lite info om järnöverskott:

Järnöverskott hos häst

Nedan följer ett utdrag från bukefalos där  jag ställde några frågor till en mycket kunnig person under namnet Spaderäss: Där finns även några länkar för er som vill lära mer.

_______________________________________________________________________________________________________________

Det är inte bara ”några bukefalister” som är bekymrade över en hög järnhalt i fodret. Här är en kommentar om järn (iron) från Dr. Eleanor Kellon, VMD - Staff Veterinary Specialist hos ett stort foderföretag i USA och dessutom en av världens främsta experter på utfodring av hästar.

“Iron deficiency is fairly common in humans, in elderly and menstruating women especially. However, it is nonexistent in horses over the age of 1 year. There has never been a case of dietary iron deficiency in a horse, anywhere in the world. Common equine diets provide anywhere from 4 to 10 times more iron than required. Furthermore, once inside the body iron is recycled with no available pathways for excretion. As a result, iron builds up over time.

It's also not true that feeding more iron will encourage more red cell production. There have been multiple studies in both young and mature horses showing that iron supplements do not improve red cell production. This has been known for over 40 years. In fact, iron could even be part of the problem if your horse's red count is low.

Excess free iron in the blood generates free radicals that can damage the membranes of red blood cells. This only worsens the free radical production/oxidative stress that normally accompanies exercise. Excess iron also leads to deficiencies of copper and zinc, which interfere with red cell production.”

Ursprungligen postat av Vivo kl Har efter en tids "forskande" i mineraldjungeln beställt koppar, selen och zink från Polen. Har inte någon analys på mikromineralerna ännu men funderar på att göra det när jag öppnat första balen. Vanlig grundanalys har jag från leverantören. Däremot har vi mycket mangan och järn i vårt vatten. Båda mina hästar har eksem. Den ena är sedan ett par överviktigt ev, IR dock ej konstaterat men jag misstänker detta. Jag fick upp ögonen för järnöverskott när den ena (tjockisen) i vintras var lös i magen hela vintern och jag prövade i stort sett allt. På vårvintern när mineralerna tog slut prövade jag att ge mineralbalja (bara för att det var det enda jag fick tag på utan järn i) Vad hände? Magen blev bra. Efter detta har jag sökt efter mineraler att ge utan järn i. Beställde som sagt dessa rena mineraler. De har fått dem ett kort tag och den enas eksem läkte ut på några dagar. Ingen av dem har några mängder efter att jag kommit på hur jag skall sköta dem och vad jag skall ge. Men den ena har haft några envetna eksem i nacken där täcket slutar.

Jag är inte ett dugg förvånad över att hästens hudproblem minskade efter att du hade tillfört koppar och zink till foderstaten. Järn och mangan är proinflammatoriska och en obalans mellan olika mikromineraler i kroppen förvärrar ett inflammationstillstånd. Har du överskott av järn och mangan i foder och vatten så uppstår en obalans och en brist på koppar och zink kan uppkomma i kroppen. När du tillför koppar och zink till foderstaten så åtgärdar du dessa brister vilket stärker immunförsvaret. Ett annat viktigt mineral är magnesium:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17928798

“Clinical observations show the beneficial effect of topical and oral administration of magnesium salts in patients with skin allergy. All the presented data point to an important role of magnesium in allergy reactions.”

Magnesium är ett mycket viktigt mineral både för IR-hästar och för hästar med hudallergi.

Det brukar dock ta tid för immunförsvaret att rätta till eventuella problem och ibland måste det mer till än en balanserad foderstat. En balanserad foderstat är dock grunden för att immunförsvaret ska fungera tillfredsställande. Har man inte en näringsriktig och balanserad foderstat som grund så brukar speciella tillskottsprodukter mot hudallergi såsom omega-3 fettsyror och kondroitinsulfat ha dålig effekt eller t.o.m ingen alls.

Citat:

Ursprungligen postat av Vivo En fråga då. Både zinket och kopparn är sk proteinates. Vad innebär det? Att de tas upp men inte samverkar/konkurrerar med övriga mineraler? Är upptaget bättre än för s.k aminosyrakelaterade mineraler eller är det sämre?

“Proteinates” är mineraler som är bundna (kelaterade) till en delvis hydrolyserad proteinmolekyl. Dessa molekyler är för stora för att ta sig igenom tarmväggen så de måste spjälkas innan de kan absorberas. Mineralet frigörs då och existerar i tarmen i joniserad form. När mineralet är i joniserad form konkurrerar det med andra mineraler om att tas upp av kroppen. Mineraler i joniserad form kan tas upp både i hästens tunn- och grovtarm.

Både proteinater och aminosyrakelaterade mineraler är organiska mineraltillskott men aminosyrakelaterade mineraler består av mindre molekyler som kan tas upp som dom är, dvs. utan att först spjälkas. De konkurrerar därför inte med andra mineraler men kan endast tas upp i hästens tunnarm. Det finns således både för- och nackdelar med dessa båda mineraltillskott och det finns inte vetenskapligt underlag för att säga att den ena formen tas upp bättre än den andra. I ditt fall, när du vill minska hästens upptag av järn och mangan, så är definitivt proteinater att föredra framför aminosyrakelaterade mineraler. Ett alternativ till proteinater är oorganiska mineraltillskott, t.ex kopparsulfat och zinksulfat (som jag själv använder f.n.)

___________________________________________________________________________________________________________

Lite mer att läsa:

Hur fodra IR-hästar?

Här kan man läsa om viktiga mineraler. Ca/Mg-kvoten bör normalt ligga runt 2, men på en IR-häst är det ännu bättre om den ligger på 1,5 även underhållsbehovet är högre på ca 150% av det normala. Alltså bör man hamna på ca 50% extra.

Dr Kellon

Fodra hovarna

Ett bra kvitto på att magarna mår bra i år. Bara bollar inget löst.

för bloggen. Men har lyckats dra på mig någon sjuka och vad passar då bättre? Har även kommenterat på flera bloggar tidigare men kommentarerna har inte kommit med?

Jobbet:

På jobbet funkar det allt bättre även om jag behöver få upp farten och planera lite bättre. Alla rum är enkelrum och har en sluss både till korridoren och ut. När man kommer in i slussen tar det en stund innan dörren in till rummet går att öppna. Under denna tid spritar man sig och så även när man kommer in i rummet, samma sak på utvägen.

Skall man greja med något i sängen/med patienten så gäller oftast full mundering med plastförkläde och handskar beroende på diagnos/misstänkt diagnos. Skall man ta något ur stickvagnen som man glömt förbereda så är det av med handskar sprita, låt torka, ta fram grejor. På med handskar etc. Har man glömt ta med något in på rummet så är det en hel procedur igen, för att inte tala om att det går åt en hel del material. Tar man med sig för mycket grejor till rummet så får de inte lämna rummet utan förblir patientbundna.

Det gäller alltså att planera allt så gott man kan för att spara tid och material. Där har jag en del att öva på.

Hästarna:

De verkar må bra och jag är riktigt nöjd när jag ser träcken i boxen i år. Runda fina bollar inga lösa magar alls.

De fick hösilage tre gånger om dagen förra veckan när det var dåligt väder, men denna veckan har de fått bara morgon och kväll. Försöker hålla nere matkonsumtionen så gott det går till tjockisarna. Gräset har ju fortfarande tillväxt när det är över 10 grader varmt.

Igår var det ruskväder så de fick lite lunch.

Marko får nu 4-5kg per dag och Vilda får 2-3 kg.

Idag har det varit kallt med minusgrader under natten. Min plan är att ge de små givorna så länge det finns gräs och vädret är ok.

Har försökt få svar från Svenska foder i över två veckor, angående att lägga till mikromineralerna till befintligt prov, men maken till segare företag att svara på mail och återkomma per telefon har jag aldrig varit med om. Har nu pratat med Eurofins som är det företag Svenska foder anlitar för sina analyser, men de hittar inte provet. Får alltså skicka in ett nytt prov...

Jag kommer lägga till  koppar och zink utifrån analyssvar på järn, koppar, zink och mangan göra en lathund på hur mycket jag skall lägga till beroende på antal kilo grovfoder jag ger. Vad gäller jod så är det tydligen väldigt dyrt att analysera enligt Eurofins och ett grovfoder som vuxit på kusten bör tillgodose behoven.

Marko:

Har jag "tvingat" att gå lite längre bort hemifrån när vi tömkör, vilket funkat med mindre protester. Vi är båda nöjda när vi kommer hem fullt välbehållna och med självförtroendet på topp. Planen är nu att någon annan skall få sitta upp och jag skall vara behjälplig på marken. Har hittat en kaospilot för detta:)

 Hovarna verkar må bra igen så bootsen är inte använda ännu. Skall försöka härda hovarna lite och Mats har fyllt på nytt grus utanför boxen.

Vilda:

Letar jag återigen medryttare till då L skall ta tillbaka sin forna häst och kommer ha fullt upp med henne.

Vilda är fortfarande lika tjock men verkar ändå ha stannat i fetmautvecklingen. Är lite orolig för Cushings. Hon är lite tjock över ögonen och i sommar har hennes päls varit strävare än den brukar vara. Precis där magen rundar sig vid flankerna har den även varit lite lockig ibland men inte direkt lång, om det beror på att hon legat i fuktigt gräs och pälsen är av annan kvalitet än tidigare vet jag inte. Båda hästarna fällde dock vinterpälsen sent men de fällde allt.

Får väl ha ögonen på henne och håller tummarna att jag överanalyserar i vanlig ordning.

Har plockat och torkat nypon att ge hästarna i vinter. Men jag undrar om det var värt det. Varmluftsugnen stod på länge för att få nyponen att torka och nu skall jag försöka mala dem. Hade kanske blivit billigare att köpa malda nypon?

För en vecka sedan kom katten Pelle in och kunde inte stödja på vänstertassen. Han hade bitsår på båda frambenen och jag misttänkte en varböld alt en fraktur. Men det var ingetdera. Nu har han fått smärtstillande i tre dagar och antibiotika två gånger om dagen i en vecka som han skall ha t.om söndag. Idag fick den lilla deprimerade katten gå utomhus igen. överlycklig. Hoppas att han kommer in för medicinering;) Hoppas även att det var årets enda akuta veterinärbesök.

Ha det bra alla!

Lätt förvirrad och trött av alla intryck på nya jobbet kan jag inte säga att jag avundas dem som jobbar kvällstur följt av dagtur jämt. Förra veckan började schemat med kväll, dag, kväll, dag. För mig innebär det att jag är hemma vid 23 och efter att hund och hästar fått sitt är klockan tolv. Går sedan upp 04,45 dagen efter.

Men snart är det dags för nattjobb igen, vilket passar mig alldeles utmärkt.

Intrycket av det nya jobbet är fortfarande väldigt bra. Det är god stämning på avdelningen och jag går bredvid en otroligt trevlig och lugn sjuksköterska som verkar ha bra koll.

Det dåliga samvetet för hästarna och hunden gnager, trots att jag har fått hjälp att rasta Doris och att ge hästarna mat på dagen. Doris är som ett plåster på mig när jag kommer hem och hästarna gnäggar så fort de ser mig.

Igår kom jag ut på en skogstur med Vilda första gången sedan i måndags. Lite naivt av mig att tro jag skulle orkat efter jobbet under veckan. Inte ens i lördags orkade jag fast jag var ledig, och då var det egentligen en årlig långtur planerad. Insåg att det inte var optimalt att lasta liten åsna för en tvåtimmars tur när jag knappt kunde använda hjärnan till de allra enklaste sakerna här hemma.

Men det var skönt att komma ut igår.

Bilen som valde att haverera på väg hem efter sista natten på grannön är nu lagad och tack vare snälla grannar som lånat ut sin bil till mig så har det funkat.

Markos hovar verkar må bättre så inget ont...De mådde nog gott av lite vila även om jag hade planerat att hålla igång honom mer fast med boots. Fick tag i jättefina begagnade boots som kom i veckan men Hööks hade slut på sulor till. Den ena var dessutom broddad och det följde med broddar till den andra så nu har jag om jag behöver dem.

Har ridit Vilda med boots det sista, nu passar de igen från att ha varit små. Hon har visat att hon hellre går i gräskanterna även om hon gör det av ytterligare en anledning. HUNGER! Den hästen är nog den hungrigaste jag känner. Nu vet jag att om bootsen passar/har lite utrymme över så behöver hon dem.

Nu får de faktiskt hösilage tre gånger om dagen då jag är osäker på hur mycket gräs/fibrer de faktiskt får i sig. De har börjat knapra i boxen. Ger dem också småträd att gnaga på.    

De får än så länge väldigt små givor då gräset fortfarande växer och jag antar att denna tid är den enklaste att snåla på maten då det finns gräs och det inte är säskilt kallt.

Är det någon som har något bra tips på antibitmedel? Har ett som man sprejar på men det ger ingen som helst effekt mer än att jag själv råkat smaka på det och spottar i en timme efteråt.

Marko är alltid lite knaprig av sig, men det brukar bli bättre när de har lite sly att tugga på. De har även öppet till den hagen där det finns träd att äta på men tror att de är lite bekväma med att stå i uteboxen och knapra där.

Nu väntar jag på svar från Svenska foder om de kan lägga till en analys av mikromineralerna till den tidigare analysen. Annars får jag göra en helt ny analys.

Jag tog bort koppar och zink ett tag när Marko ömmade i hovarna ifall det hade med det att göra, men det verkar inte så, så nu får de en fjärdedel av behovet samt dagsbehovet av selen tills jag vet hur mycket de skall ha. Vattnet är äntligen klart och fint igen istället för gult av järnet.

Idag blir det att förbereda allt inför veckan med höpackning etc. Hade även tänkt att städa min stackars ovårdade bil.

Ha en bra dag alla!

Igår var veterinären här för den årliga vaccinationen och munkoll.

Tycker att det är så bra att passa på med en genomgång när hon ändå är här.

Jag passar på att fråga och diskutera.

Vilda fick anmärkning på kroppshyddan i vanlig ordning. Veterinären bad om ursäkt för tjatet men sade samtidigt att hon måste säga ifrån och att Vilda kommer drivas i döden om hon inte går ned i vikt.

Hon föreslog halm i vinter, men det funkar inte pga hostan. Antagligen skulle den här typen av hästar klara sig på det lilla gräset i vinterhagen om det inte var för magarnas skull. Hon menade att egentligen borde de tillåtas bli magra på vintern för att sedan tjocka på sig på sommaren då det är deras naturliga cykel.

Jag får helt enkelt skärpa mig sommartid och sluta tycka synd om hästarna när betet tryter och inte bry mig om den lilla ettermyrans eländiga humör när hon är hungrig.

Är glad att hösliaget inte är så energirikt i alla fall och de kommer att få bara så mycket som krävs för att hålla magarna igång.

Nu får de en liten tuss var varje kväll för att vänja magarna. Vill inte ha diarré i år igen.

Marko har sedan ca 10 dagar varit öm i hovarna. Det började med att han trippade vid tömkörning på grusvägen och markerade på höger framhov. Den var varm och hade lite puls. Trodde först att det var en hovböld på gång igen men bestämde mig för att avvakta då det tog sådan tid för den att mogna sist och då han gick rent i hagen. Var också inne på ev. stengalla. Det är en del väldigt grovt grus/sprängsten på vissa ställen här. Vilda blev ju också öm ungefär vid samma tid för ett par år sedan.Det var då jag skaffade bootsen som jag inte använt på ett bra tag nu. Det är fuktigare i gräset och i vinterhagen är det grusat på vissa ställen. De sliter då ned hovarna snabbare än på sommaren.

Marko har även haft puls och varit varm på alla hovar stundtals. Ett tag var jag orolig för fång men fick inte riktigt ihop det med att han verkat gå obehindrat på gräset.

Har varit på promenad och tömkört honom både på grus, gräs och i skogen. Vissa dagar har det varit ok andra har han ömmat på gruset, men rört sig normalt på övriga underlag.

Veterinären kände igenom honom igår och började med nacken, hum, hum.

Gick vidare till hovar och kotor. Nej, det här är inte fång men väl en inflammation som behöver avlastas blev utlåtandet. Det kan bli belastningsfång av det.

Jag mätte hovarna som nu är bredare än långa vilket de ej brukar vara normalt. Alltså finns i stort sett bara ett bootsfabrikat som funkar: Cavallo Simple, samma som Vilda har.

Jag har letat efter begagnade, men abret är att den modellen måste gås in för att inte skava. Vilda klarade sig med att ha boots enbart vid ridning, men Marko behöver nog avlastning/skydd även i hagen ett tag.

Det är även risk att det kommer in grus och annat innanför bootsen som skaver eller att det blir för tätt med wraps dygnet om i det fuktiga vädret. Mugg vill vi inte ha heller.

Pratade med hovslagaren som skall komma i dagarna och slå på skor som får sitta tills hovarna vuxit till sig. Är även osäker på höger framhov då jag tyckte sulan sviktade igår kväll när jag tryckte med tummarna och jag tyckte att han lyfte den dåligt när han gick i hagen.

Nu på morgonen var alla hovar svala och fina. Marko är väldans trött på mitt klämmande dock...

I lördags fick jag hjälp att rida Vilda av E. Riktigt trevligt att komma ut med båda hästarna samtidigt. De blir väldigt lugna och lydiga då.

Även Doris blev vaccinerad igår. Skönt att ta alla djur samtidigt så har man bara ett datum att hålla reda på.

Planerna för att hålla Vildas hosta i schack blev att fortsätta som innan med mina örter, vilket verkar funka riktigt bra. Fick även tips om en slicksten med eukalyptus (som man låter dem slicka på en stund varje dag och sedan tar bort).

Vid envisare hostperioder så skriver vet. ut Ventipulmin. Vi var båda överens om att det är ganska onödigt med större utredningar som bronkoskopi när behandlingen är kortison. Då kan jag lika gärna avliva Vilda då kortison invärtes på den tjocka skulle vara förödande. Vi var även överens om att ständigt ge läkemedel inte är bra.

Fick beröm för eksembehandlingen (alltid något:))

Passade på att fråga hur det funkar med immunterapi, mest av nyfikenhet.

Det finns mot knottallergi, men är väldigt ospecifikt och har ganska dålig effekt. Oftast orsakas den allergiska reaktionen av svidknottens saliv. De medel som nu finns är tillverkade av hela knotten, men försök pågår med spottkörtlar från svidknotten. För att genomgå immunterapi måste man först göra en allergiutredning.

Idag skall jag arbeta min sista natt på grannön. Hoppas hinna med en ridtur på tjockisen och fixa lite här hemma under dagen.

Ha en bra dag alla!

Nu är jag ett år äldre och kanske lite visare;)

Blev firad ordentligt i söndags. Fick många fina kläder och ett par skor. Behövligt då det är det jag lägger minst pengar på. Har kläderna tills de faller sönder och förpassas till stallkläder.

I fredags var det dags för terminens första ridlektion.

Jag hade haft ont i korsryggen i ett par veckor efter mindre lämpliga arbetsställningar, barnpassning, trappkånkande m.m

"Ridfröken" såg direkt att mitt högerben var kortare än det vänstra. Först kontrollerades sadel och stigläder, men det var benet som sagt.

Hon mjukade upp mig genom att göra cirkelrörelser i fotleden och få knä samt lår avslappnade. Sedan tryckte hon benet upp mot höftleden. Vilda som annars gärna gillar att stå still blev otålig och när hon fick en tillrättavisning av fröken så bet hon henne i armen...suck!

Jag fick också "vifta på svansen" dvs göra sidorörelser med svanskotan, vilket ju egentligen inte går men mer som en tanke. De sista kotorna skulle jag också svanka resp kuta med, bara lite, lite i tanken.

Resultatet: Lika långa ben och Vilda som i stort sett alltid står ojämnt på bakbenen ställde sig rakt. Fantastiskt!

Fick också konstaterat att jag sitter rakare nu än när vi började med CR. Det är svårt att känna det själv då man vänjer sig att sitta på ett visst sätt så känns det som man sitter snett när man börjar sitta rakt.

Så fick jag lära mig att känna det lättare. När hästen rör sig framåt så rör ju sig rytttarens höfter i cirkelrörelser bakifrån och fram. Jag fick känna efter vilken höft som rörde sig mest. Det är den sidan man har mest vikt på. När rörelserna känns lika stora på båda sidor är man jämn. Det var mycket lättare än att försöka känna vilket sittben man sitter ned på mest.

Trots att jag var rak och uppmjukad drog Vilda åt vänster i höger varv. Jag fick då känna efter om jag verkligen var mjuk eller om jag låste höger fotled fortfarande. Omväxlande fick jag pröva att spänna respektive slappna av i fotleden på volten. Resultat: spänd fotled dålig böjning, avslappnad, korrekt böjning. Förklaring: Fotleden motsvarar hästens has på samma sida. När min fotled var avslappnad tog Vilda längre steg med sitt högra ben och kunde böja sig korrekt.

Sedan frågade jag om hur hon tyckte Vilda rörde sig med tanke på att jag tycker hon är stel i höger bak från och till.

Hon sade att det är ytterst lite, knappt synbart. Hon tar lika långa steg med båda bakbenen men är något mindre mjuk i höger. Berättade om Vildas gamla skada och fröken kände igenom henne. Hon var något mer spänd i muskulaturen i högerbenet. Hon visade mig hur jag kunde massera och trodde inte det var något större utan kanske ärrbildning vid ledband som gjorde att hon blev något spänd men att massage troligen skulle göra henne gott.

Det blev bara en 40 minuterslektion, men jag lärde mig massor denna gång.

När jag stannade på grusvägen för att säga hejdå till fröken kommenterade hon att Vilda stod helt rakt på bakbenen och att hon såg hur det blev så när jag viftade på svansen under lektionen.

Jag avslutade med en skogstur då tjockisen inte hade bränt många kalorier under lektionen. Det märktes att vi var mjuka båda två.

Efteråt masserade jag Vilda enligt instruktionerna och hon verkade njuta av det. Inget bråk med hovarna heller:)

Idag skall jag fortsätta städa boxen och torva upp den. Jag började dammsuga den men dammsugarpåsen hade fått fötter. Sedan har det varit fullt upp med kalas och jobb m.m

Jag har inte börjat stödfodra än men skall skicka in analys på mikromineralerna när jag öppnat första balen alternativt om jag får reda på vart höbonden gjort sin analys så kan jag bara lägga till dem utan nytt prov och mycket billigare.

I år skall det bli ordning på mineralerna och hästarnas hälsa! Balansen mellan Fe:Zn:Mn:Cu skall också vara 3:3:3:1 för ett korrekt upptag av mineralerna så det räcker inte att bara ge behovet då de tar ut varandra vid obalans.

Just nu när hästarna bara äter gräs ger jag bara halva dygnsbehovet av koppar och zink men förmodligen bör jag ge mer.

För er som är intresserade så finns nu en grupp på FB: Vi som vill ha järnfritt mineralfoder till häst. Gå gärna med där och läs mer om hur för mycket järn kan påverka hästhälsan negativt.

Ha en bra dag alla!

av hösilaget, som har jättefina värden.

Lite energi och mycket protein. Proteinet är i överkant men det skall vara ok att ge upptill tre gånger behovet om det kommer från grovfoder så vi klarar oss precis.

Mineralinnehållet är helt ok och täcker behoven.

Handskrivet i år och lite kladd och uträkningar.

Det jag behöver tillsätta är alltså selen. När det gäller mikromineralerna så har jag inte analyserat dem, men jag kommer att ge extra koppar åtminstone en tid då vårt vatten är väldigt järnhaltigt igen. Vi har haft problem med vattenreningen, men hoppas att den snart funkar efter en del meck. Eventuellt kommer jag även att ge lite magnesium då det är väldigt mycket Kalium i fodret, om jag ser att behovet uppstår. Det verkar ju som om Marko visar det ganska tydligt.

Jag kommer även att ge E-vitamin då det ingår i Selentillskottet och kan behövas när man ger inplastat foder  och oljebaserat foder (linfröolja). Vad gäller A- och D-vitamin kommer jag även att ge detta. Särskilt D-vitamin tror jag är viktigt då mina bär täcken hela den ljusa perioden på året.

Jag håller nu på att försöka hitta passande tillskott. Det lutar just nu åt Biofarmab´s Coppervit och deras SeloE samt majsgroddolja. Det blir inget färdigt mineralfoder i alla fall med en massa järn och annat vi inte behöver.

Tyvärr är det svårt att hitta något helt rent i Sverige, så jag får ta att jag får med en del mangan, Biotin, och B12, dock i ganska små mängder och de är inte skadliga. Selentillskottet innehåller inulin vilket jag inte riktigt gillar och skall därför fundera lite till. Det finns ett annat selentillskott VSL, men det innehåller istället lysin och med tanke på proteinhalten i grovfodret så lär inga extra aminosyror behövas. Skall även höra med vet när jag bokar vaccinationer om hon rekommenderar något särskilt.

Det finns rena mineraler att beställa från Polen men jag tycker det är bättre att ligga på tillverkarna här hemma istället. Ingenstans går att finna att hästar fått järnbrist pga underskott av järn i svenskt foder. Oftast beror det på underskott av koppar. Varför man tillsätter järn i mineralfoder är för mig en stor gåta.

Överallt framhålls att man bör ge och att de flesta hästar kan klara sig på grovfoder samt ev. mineraler ändå är det svårt att hitta mineralfoder med mer koppar än järn (järnfritt finns överhuvudtaget inte) kombinerat med en Ca/p-kvot som är låg. De flesta foder har en väldigt hög Ca/p-kvot anpassad för en spannmålsrik foderstat.

Tar gärna emot kommentarer och funderingar samt förslag på selentillskott (helst så rent som möjligt).

Avslutar med en bild från igår efter vår bettlösa tur bland flugorna. Vilda trivdes jättebra med grimman och det funkade faktiskt att hålla mulen från det gröna med. Det verkar dock som hon inte gillar den nya anatomiska breda gjorden riktigt då hon sparkar sig under magen, men det kan vara insekterna med. Får prova med en vanlig smal gjord igen.

Mats mår bra igen. Tack alla för omtanken!