Funderar på det här med internet, anonymitet och att ständigt vara tillgänglig via telefon, dator etc.

Börjar vi glömma de vanliga mellanmänskliga möten? Är det ok att inte hälsa på folk vi möter? Nej, det tycker inte jag.

Är det då ok att bete sig annorlunda bakom datorn eller telefonen?

Jag anser att det tillhör vanligt hyfs och god uppfostran att säga hej och hej då. Likväl är det väl vanligt hyfs att svara på mail, meddelande och sms? Det har nu hänt flera gånger den senaste tiden att jag inte fått svar på sådant.

Först undrar man ju om meddelandet kommit fram, sedan undrar man om man varit otrevlig eller obekväm på något sätt. En välbekant känsla från barndomen infinner sig: "Du får inte vara med och leka med oss" eller liknande. Sedan funderar man på om man kanske trots allt är en ortevlig prick som inte ens förtjänar ett kort svar som "tack för mailet..."

I de allra flesta fall är det säkert så att människor har bättre saker för sig än att svara på sina meddelanden;)

Ja, ja. Det man inte vet har man inte ont av...

Nu till hästrelaterade grejor:

SADEL: Vi kämpar vidare med att försöka få till det. I tisdags provade jag den vanliga sadeln på Vilda och satte i fishinläggen. Det blev något bättre, men den glappar några millimeter mitt på ryggen under bossorna. Provade sedan den bomlösa, som hamnade i framlut. Panelerna är ju högre i bakkant pga att hon saknade ryggmuskler när jag provade ut den. Nu har hon dock ändrat form. Visserligen är det ingen bom i så det panelerna trycks ju ned och får kontakt när jag sitter på sadeln, men det blir en konstig vinkel att sitta i och för mycket tyngd framåt.

Arkivbild provar den bomlösa första gången. Här med raka paneler och sadeln hamnade i bakvikt, därav byte av paneler. Tre år är pluttan och omusklad:) (ofettad med...)

Prövade den vanliga sadeln igen med fårskinnspaden, hmm sadeln blev hög som ett hus och sadelgjorden för kort.

Vi tog oss ut utan pad och Vilda var pigg då det snöade, lite tittig då hon vilat ett par veckor igen. Ostyrig och ovillig till en början. Såpass att jag valde att sitta upp på ridbanan. Där körde hon något slags protestaktion, genom att bocka, springa i sidled (skänkelvikning i slängtrav), köra ned huvudet efter gräs, försöka dra mot utgången. Ett tag trodde jag att jag skulle få smaka snö.

Var orolig att det var sadeln som störde henne, men så illa upplever jag inte att den sitter även om den inte sitter helt optimalt. Den trycks ju ned av min tyngd och man ser på avtrycken efteråt att den får kontakt längs hela ryggen även om det förmodligen blir något större tryck fram och bak pga de millimetrarna som saknas när sadeln ligger löst på ryggen.

På vinst och förlust styrde jag ut henne på vägen för att se om det var den tråkiga ridbanan med lockande grässtrån som var problemet eller evetuellt någon fårvisselpipa som inte jag kunde höra som störde henne.

Det gör ondare att landa på vägen, samtidigt blev hon tvungen att hålla koll på var hon satte hovarna för att inte halka.

Det funkade! Hon skrittade raskt på och frustade nöjt, så det kan inte ha varit något större problem mer än att det är tråkigt på banan.

Det blev lite taktande ivrigt doftande och lite stopp för att titta på nytillkomna kvisthögar m.m Men med förflyttningar åt sidan och bakåt så fick jag henne fram och förbi alla läskiga monster. På ett ställe blev det tvärstopp.

Det är där vi kan välja korta vägen till vänster eller lååånga vägen åt höger. Naturligtvis har Vilda stenkoll på detta och ville inte svänga åt höger. Jag fick sitta av och leda henne fem meter. Då tog mitt tålamod slut när hon försökte trängas och vända. "Nu räcker det" sade jag med irritation i rösten, vilket tydligen gjorde susen. Hon gick sedan som en klocka och vi övade på de flesta av våra läxor utom att flytta bakdelen. Varför börja bråka när det går bra?

Nöjd och glad hemma igen! Hon verkar pigg nu så jag hoppas jag kan andas ut gällande luftvägarna.

Väntar på att bli av med tränset i vanlig ordning. Det bästa efter en ridtur enligt Vilda:)

Jag fortsätter att försöka hitta rätt med sadeln, men då den ligger bra resten av året så vill jag inte göra mig av med den förrän jag vet om hon ändrat sig permanent eller bara över vintern.

Jag letar därför efter ett alternativ och väntar på mätstickan jag beställt från Hööks.

Till den bomlösa kanske jag kan beställa raka paneler, men hittar inte att de säljer dem fortfarande. Får maila och fråga samt hoppas på svar;)

Funderar även på att sy nya själv i tempur. Skall senare idag slakta min kudde som jag ändå inte trivs med:)

Ännu en sak från hemmet som hamnar i stallet...

Ha en bra dag alla!

... på flera saker.

Sadelprovning:  Jag har fått en idé.

Vilda är som sagt svår att hitta rätt med.

Jag har tidigare använt en s.k Flexicurve som Thorowgood tillhandahåller för utprovning av sadlar. Man kan låna/köpa den på Hööksbutiken.

Efter utprovning har jag köpt begagnade Thorowgoodsadlar.

Sedan är det bara att prova koppjärnen direkt på hästen för att se om de passar vid ändring i kroppsformen. På Marko har de passat perfekt.

Arkivbild

Arkivbild

På Vilda har de suttit ok, men jag misstänker att när hon lägger på sig, vilket brukar vara som mest i december då fettet samlas kring manken och bakom sadelstaden så blir inte trycket jämnt längs hela ryggen utan det blir tryck fram och bak av sadeln trots vidare järn. Sadeln är ju väldigt rak i ryggen.

Vilda är inte den man lastar i en handvändning och provar ut sadel på.

Att köpa sadel begagnat kan vara svårt när det gäller öppet köp.

Själva idéen går ut på att göra ett avtryck/avgjutning av hennes rygg, som jag sedan kan ta med till ridsportsbutiken och prova ut lämpliga modeller för att sedan provrida och testa på Vilda. Tror att fler än jag skulle ha nytta av något sådant. Så nu letar jag lämpligt material och har hittat lite olika varianter.

Vad tror ni om detta?

Kopparsulfat: Har jag nu sprayat på strålar och hålväggar, eller egentligen hela undersidorna på hovarna. Resultat: Fantastiskt!

Vilda har en del strålröta fortfarande pga vätan som varit och nu är igen, men hovarna är hårdare och inga nya hålväggar är på gång. De redan befintliga (en på varje framhov, vilket hon har i stort sett alltid) är hårda i kanterna och har dragit ihop sig.

Markos ena hålvägg är i stort sett borta och den andra hård i kanterna och börjar krypa ihop. Hans strålar var finare än Vildas från början men nu är de ännu finare och på ena framhoven är strålen perfekt formad som en trampdyna utan flikar eller fåror, så som en helt frisk stråle skall se ut.

Denna förvandling har skett trots att vädret inte har varit hovvänligt, men väta och geggamoja ena dagen samt frost nästa.

Att jag inte provat detta förut.

Just nu sprayar jag bara på det vid hovvård, men man kan ju även sätta hovarna i bad en stund för ännu bättre effekt.

...Thermobaren.

Jag tycker det var väldigt snabb leverans. Skall koppla in den vid tillfälle.

Även hovslagaren kom idag då han fick förhinder i måndags. Nu  skall vi testa kopparsulfat på både hålväggar och strålar. Mina naglar som brukar vara brunfärgade av hovtjära är nu gröna i kanterna. Får fixa en sprayflaska till lösningen. Hur gör ni rent era händer?

Jag har alla möjliga knep, men det är sällan det blir helt rent vilket känns sådär när man jobbar som sjuksköterska. Handskar använder jag ibland, men tjära och lin/bomull i kombination med gummihandskar kan man bli smått galen av;) Ungefär som gamla tiders tjära och fjädrar...

Ha en trevlig kväll alla!

...att jag vann en Thermobar!

Jag brukar sällan vinna något kanske för att jag sällan deltar?

Men nu så skall hästarna få prova äkta vara.

Här är min "juldikt" som blev ett av vinnarbidragen:

Snön ligger vit på taken,
men Staffan Stalledräng är vaken.
Han kånkar vatten åt hästekraken.

Tipp tapp tipp tapp, tippe tappa vatten
Tipp tapp tipp tapp ända in till natten

Dripp dropp dripp dropp
Vattnet fryser hårt
Staffan har det svårt

I varm stuga väntas tomten av barna.
Staffan använder numera Klarna.

Snön ligger vit på taken
och Staffan har gjort något åt saken.

Endast tomten är vaken
och friskt vatten har hästekraken.

GOD JUL!

Jag hade ju missat det där med max 20 ord så jag skrev även en kortversion, men tycker själv att den här långa är bättre.

Annars går livet sin gilla gång här. Jag tror inte jag varit så här trött någon gång i mitt liv förut. Nu har jag varit konstant trött sedan september. Lite piggade snön upp men nu har det töat och bara lite ligger kvar blandat med is och slask.

Vilda verkar ha slutat hosta peppar, peppar. Tycker även att hon verkar gå rent men skall tömköra henne lite och kolla läget.Skall även kolla igenom sadeln. Hon brukar ju ändra sig en del och jag brukar behöva byta koppjärn i början på vintern, men tycker nog inte sadeln har legat illa nu. Får gå igenom den lite bättre ändå. Kan ju rida lite bomlöst ett tag med för säkerhets skull.

Barbacka kanske vi kan testa med.

Marko har mest gått och bara varit häst en längre period men jag skall sätta igång med honom nu igen. Han verkar så mycket lugnare nu. Har passat på att testa lugnet när jag grejat med honom och vid fodring. En höpåse på ryggen eller vid huvudet hade varit otänkbart för ett tag sedan men är inga problem alls nu. Där ser man;)

Det är nog dags att plocka fram lite utrustning och den stora vita presenningen igen:)

Nej skall ta min trötta lekamen och gå på promenad med Doris.

Sedan kommer hovslagaren i eftermiddag.

Ha en bra dag alla!

Efter fyra timmars sömn lite frukost, lunchfodring och rastning av Doris var det dags igen.

Det var dock ett tag sedan pga våra krämpor. Min valnöt var inte så väldigt alert idag, men vi finslipade på det vi gått igenom tidigare och rätade ut en del frågetecken.

Vilda kämpade på trots ganska tungt underlag i form av blöt gräshage.

Vi fortsatte med böjningar, ökningar och minskningar av volter med hjälp av sidvärtesförflyttningar. Vilda strävar åt höger i båda varven. Därför är det svårt att öka volten i höger varv och att minska i vänster. Samtidigt böjer hon sig lättare åt vänster än åt höger och jag själv hamnar som sagt med mer tyngd på höger än vänster sittben. Jag måste därför anpassa ridningen efter detta genom att göra lite olika beroende på vilket varv, förutom att komma ihåg att "fylla på mer sand" i vänster ben. Jag måste också komma ihåg att inte lätta ur sadeln vid halter och nedsaktningar.

Vi repeterade även att flytta framdelen och flytta bakdelen. Där har vi en del att träna på. Vilda vill helst inte flytta rumpan och jag har en benägenhet att försöka hjälpa till med tygeln vilket gör att hon svänger in istället för att stå still med frambenen.

Det gick riktigt bra att växla mellan skritt, trav och halter idag. Hon är mer lättövertalad nu och lyssnar snabbt på hjälperna. Men Vilda är Vilda och sådant som är lite jobbigt eller svårt försöker hon slippa, men med mycket beröm och genom att växla till sådant hon gör med lätthet så behåller vi det positiva och slipper att jobba mot varandra.

Det blev inga bilder idag heller och det var helt mörkt när vi avslutade lektionen.

Vilda har verkat lite trött det sista och jag hoppas att det inte är luftvägarna som spökar. Hon har inte hostat på ett tag, men stod långt bak med bakbenen efter lektionen. Fast bakbenen fick jobba en del i dag så det kan vara lite träningsvärk.

Marko är nu pulsfri och tjärdreven verkar sitta ordentligt. Båda hästarna verkar något fastar i magarna nu. Vilket är skönt. Har tvättat svansar till förbannelse och mockat tung blöt träck ett tag. Blåbärsproviva är toppen förutom när man fått hästpussar här och var. Har till och med blåbärsfläckar på ytterdörren till huset...

Ikväll lät jag boxen vara öppen vilket känns jätteskönt. De står största delen av natten inne ändå och jag behöver inte känna mig stressad på morgonen. Om nu Vilda har lite trassel i luftvägarna så mår hon bättre av att ha dörren öppen. Båda håller nu stenhårt på sitt eget hönät och det går galant att kratsa hovarna (till och med på Vilda) när de får sitt kvällshö. Det känns lovande inför Vildas bantning att Marko inte verkar vilja dela med sig av sin mat.

I brist på nya bilder på hästarna kommer här en på Doris från familjedagen på Orust hundägarförening.

Ha en bra kväll alla!

Hej på er!

Det blev en lätt förvirrad tur på Vilda i söndags. Förvirringen stod väl jag för i vanlig ordning och då blir Vilda lite motsträvig. Det blir så ibland när matte saknar en riktig plan eller i detta fall ändrade planen pga att ett oväder såg ut att närma sig. Det blåste kuling och matte kände inte riktigt för att hamna i regn och mörker mitt i skogen. Det är lätt att glömma hur fort det blir mörkt på eftermiddagen.

Jag kunde i alla fall konstatera att hon inte hostade. Hon verkade dessutom som vanligt vid sadlingen och stod normalt i stallgången. Läs normalt för Vilda. Hon står alltid lite snett och hänger med ena sidan när väl sadeln skall på. Jag vet inte om hon gör det för att hon vill ha sadeln snett eller om hon har ont, men det tror jag inte. Jag rätar upp henne och ibland står hon kvar så. Det blir alltid lite meck innan sadeln ligger rakt. När det gäller ridningen så säger tränaren att vi båda strävar åt att vilja ha mig för mycket på höger sida. Så när jag rättar till mig så ser Vilda till att få mig dit igen...Vi är lite sneda men det skall vi nog råda bot på med den centrerade ridningen.

Jag gav timjan och bovete i ett par dagar till och slutade sedan, men igår hostade hon dock utan ansträning i hagen, attans!

Hon är dessutom lös i magen och jag tycker att jag mockar mest hela tiden. Det går åt mängder av torvmix.

Igår gjorde jag en gröt av bovete, honung och timjan som jag skall ge tills jag är hundra på att hon slutat hosta. Hon fick dessutom Proviva i två omgångar och i rejäla mängder. I morse var det flera mer fasta högar.

En som ville vara med och mocka häromdagen. Men matte hade lite bråttom och satte för skottkärran. Den annars så fege Marko kollade både om han kanske kunde klämma sig mellan dörrkarmen och kärran eller kanske till och med kliva över. Hmm, det där sista hade väl varit bra hoppträning men matte fick avstyra det hela för säkerhets skull.

Marko verkar ok förutom lite puls till och från men det blir allt bättre.

Han är dessutom efter allt pillande med hovar, instängning och annat väldigt mycket lugnare. Han äter ur sitt hönät med ro trots att det dinglar fram och tillbaka när han drar ut hösilageklumpar ur det. Hakarna på hans nät gnisslar dessutom en hel del. Stirrepelle börjar kanske inse att det är få saker i världen som äter hästar (Tala inte om för honom att det finns tyskar;))

Gjorde en blunder i förrgår och försökte väga en liten bal med hösilage på min älskade hövåg från Börjes. Inte smart nu är den sönder. Personvågen har fått flytta ut i stallet (tillfälligt;)). Inte den första saken som fått flytta ut dit men som borde vara hemma. Tror nog fler känner igen det där;)

Nu känns det som om den mesta tiden gått åt till att vårda hästarna. Det hade ju varit kul om vi kunde göra lite annat med. Dagarna är så korta nu, men visst det finns pannlampor. Inte riktigt samma grej bara.

Idag skiner solen och påminner om hu skitigt hemmet blivit nu när jag jobbat lite mer än vanligt och mellan jobbnätterna har det mest varit hästvård på schemat. Doris har varit uttråkad både på vädret och på att matte sovit på dagarna. Hon anpassar sig dock och sover när jag sover.

Denna soliga dag skall jag njuta. Först på tur är promenad med Doris och efter vattenpåfyllning till hästarna är dagen ett oskrivet blad, Skönt!

Ha en bra dag alla!

Denna dag bestod i att väcka liv i gamla Bettan, vår lilla trogna lastbil född 1976. Den större täckta lastbilen har gått sönder.

Det blev en tur till Dingle för att hämta små hösilagebalar.

Smart som jag är så hade jag utrustat mig med gummistövlar, vilka numer ingår i min dagliga outfit. Resten av outfiten var tyvärr inte den vanliga i vattentätt material så efter att ha baxat omkring 80 balar på flaket var både jag och Mats dyblöta och kalla.

Smart också att jag inte fixade pallar att byta med så vi slapp baxandet...

Nu har hästarna mat, på flaket i alla fall.

Det fanns en analys på den tidigare skörden från samma vall så den har jag nu räknat om då det är främst proteinet som sjunker (efter viss efterforskning tog jag reda på detta och ungefär hur mycket det sjunker).

Lite smart trots allt får jag nog säga för nu räcker det med utgifter för foder och analyser.

I vilket fall så blev uträkningen i det närmaste perfekt och enda tillägget förutom vitaminer och mineraler blir lusern till Marko i lagom mängd. Inget ont...

Det känns toppen att kunna ge enbart grovfoder. Det mår hästarna bäst av.

De är lite taskiga i magen efter foderbytet men inte värre än att Vilda bajsar komockor. Marko har mer blandad kompott. Jag glömde Provivan igår, aja baja. Så fort magarna verkar mer stabila skall jag smyga in det nya hösilaget som ser jättefint ut.

Det var meningen att vi skulle till Gbg på kvällen men det blev inställt, så nu sitter jag och dricker julmust, knaprar pepparkakor, räknar foderstat. Riktigt mysigt med levande ljus blev det när det var elavbrott en stund.

Doris älskar pepparkakor. Hoppas hon blir snäll av dem;)

Idag känns allt helt ok trots vädret och att Marko fortfarande har lite puls i höger fram. Imorgon skall Vilda få en tur så jag kan utvärdera ev. hosta.

Ha en mysig lördagkväll alla!

...så är det det andra.

Vi börjar få bukt med Markos hovar men han har fortfarande puls och värmeökning till och från på höger fram där han hade hovbölden.

Igår tog jag äntligen en timmes tur på Vilda. Hon stod lite konstigt med bakbenen långt bakom sig i stallgången. Även förra måndagen när hovslagaren var här lade jag märke till det. När jag skulle dra åt sadelgjorden protesterade hon genom att försöka knö undan mig. Hon brukar annars nöja sig med att spänna ut magen.

När vi kommit 30 meter hostade hon rejält tre gånger. Då kände jag igen det från tidigare gånger hon fått luftvägsinfektion. Första gången trodde jag ju att hon fått träningsvärk när vi var på inkörningskurs och även då var hon irriterad på sadelgjorden.

Min slutsats är att höet trots att mögelanalysen var ok är för dammigt, i alla fall för Vilda. Marko har hostat någon enstaka gång.

Än så länge har jag inte hört Vilda hosta oprovocerat och hon verkar pigg.

Nu blöter jag höet igen och har börjat ge av hösilaget från förra året, igen. Alltid lurigt med snabba foderbyten, men dammigt hö är inte bra heller. I helgen skall vi köpa små hösilagebalar och sedan hoppas jag att allt är lugnt på foderfronten. Foderstatsberäkningen kan jag ju kasta;-)

Jag hoppas att Vilda inte blir dålig denna gång och att vi motar Olle i grind genom att skippa höet helt så fort det går.

Ridturen var trevlig i alla fall och vi kommunicerade riktigt bra. En hostserie till blev det på slutet också. Inget flåsande var det dock och hon travade gärna utan att hosta.

Är så glad för den centrerade ridningen. Jag behöver bara tänka trav så travar hon.

Med hopp om en lugnare vinter. Ha en god kväll alla!

Ett par bilder från dagens stormockning. Det blir väldigt mycket kiss och bajs när de både står inne hela natten och går in och ut dagtid. Varje morgon hör jag Vilda morgonkissa MÅNGA liter innan jag hunnit öppna för dem;-)