Hej!

Det var länge sedan nu. Jag roar mig med att plugga, jobba, vara med hästen och köra barn hit och dit, så bloggen har fått stryka på foten ett tag nu.

Jag fick jobb på den avdelning jag sökte, men tyvärr inte den tjänst jag helst ville ha, så jag tackade nej. Det går fler tåg. Jag känner att det är dags att arbeta lite mer övergripande och med organisation, utvecklings- och förbättringsarbete för min del nu. Efter 17år i sjukvården behöver jag lite mer utmaningar och stimulans än vad det vanliga jobbet kan ge mig.

Utmaningar och stimulans får jag dock på fritiden.

Vilda har utvecklats helt enormt den senaste tiden. Jag hade läst i flera böcker om att hästen vinklar innerörat mot tränaren när den är uppmärksam och villig att ta emot instruktioner, men bara upplevt det vid tömkörning och ledning med Vilda. Efter många turer i paddocken med mindre framgångsrika försök att longera hände till sist detta fantastiska. Väntar jag bara in hennes "öra" så gör hon allt jag ber henne om. Med hjälp av kroppsspråk och kommandon eller bara genom att peka eller lyfta ett finger, kan jag nu få henne att förflytta sig dit jag vill. Hon är inte dum den lilla, men de dagar hon inte är så följsam så testar hon gärna att göra lite som hon vill, och då pekar båda öronen bakåt, min lilla pussgurka:)

En annan helt fantastisk sak är att nu lyfter hon hovarna oavsett vem som hanterar henne, dvs inte bara när jag gör det. Till och med hovslagaren fick arbetsro sist.