Länge sedan sist!

Detta har hänt: Det är KRIS;). Det blir allt snålare och gnälligare på jobbet (blä), skittråkigt. Övertid ifrågasätts, trots att den oftast beror på att ingen ersättningspersonal sätts in vid semestrar och sjukdom, vilket gör att vi jobbar ensamma och då ibland inte hinner med allt som händer samtidigt.

Det gnälls på att vi använder privata kläder i jobbet, trots att det beror på att vi inte fått köpa in arbetskläder. Det gnälls på att kläderna tvättas hemma, trots att vi inte har någon annanstans att tvätta dem. Sedan jag började arbeta här så har jag bett om arbetskläder ett flertal gånger. Jag fick en vinterjacka i våras och en väst. Det kanske är dags att gå i trosor, väst och vinterjacka på jobbet.

Har jag tur så får jag något av jobben jag sökt för här blir man bara deprimerad. För övrigt så är det extra intressant att läsa kursen Vårdutveckling och ledarskap. Det gör att man får lite perspektiv på tillvaron. Ett transfomellt ledarskap är tydligen något som ofta efterfrågas och innebär bl.a att ledaren kan motivera och inspirera sin personal. Det är inget som bedrivs på min arbetsplats i af. Som jag skrivit tidigare så handlar det oftast om att vilseleda personalen så att de tror att de varit delaktiga och sedan köra över dem totalt. Eller så har det med vår ledares vilja att vara till lags i konflikt med viljan att hålla budget och göra ett gott intryck uppåt i hierakin. Nej, hellre raka besked. Det är lättare att acceptera än vaga löften som bryts gång på gång. Det leder varken till inspiration eller motivation, tvärtemot så kan det leda till illojalitet och dålig arbetsmoral, tyvärr.