Är barnledig och jobbledig i helgen. Underbart. Då kan man ägna sig åt det man känner för.

Igår efter jag vaknat på eftermiddagen tog vi ut båda hästarna till sommarhagen där det är plogat en bana och inte så halt.

Båda var pigga. Vilda var småbråkig, bockade och stegrade. Så det blev drillning med henne. Stanna, backa, trava, kom etc. Det var inte så mycket ont i henne bara överskottsenergin som behövde komma ut efter en alldeles för lång vila. Men man får inte hoppa och studsa hur som helst när matte sitter i andra ändan av grimskaftet;) Hon uppförde sig fint ganska snabbt igen.

Vi tog även en vända i trädgården och beskar lite buskar.

När vi var åter i stallet för lite omvårdnad av hästarna knackade det på dörren.

Finbesök:

Grannen Buster med matte A var ute på tömkörningspromenad:)

Vi tog ut hästarna för att hälsa:

Han blev halvt uppäten, men verkade gilla den något bryska behandlingen. Vilda var litet väl "på" och fick hållas kort på slutet.

Idag är jag riktigt nöjd med mig själv. Först tömkörde vi Marko för första gången. Han är ju inte så van vid bett ännu så vi tog träningsgrimman ovanpå och tog tömmarna i den i stället. Funderade på om jag skulle tagit kapsonen. Men det gick riktigt bra trots att repet kom något högt upp på nosen.

Han är inte riktigt kompis med bettet ännu. Tror jag behöver ett träns med nosgrimma för att få honom lugna sig litet i munnen. På slutet var det dock bättre.

Vi övade honom med beröring av tömmarna på rygg, mage, ben, hals etc. redan i stallgången och jag ramade in honom med dem samt fick honom att flytta undan i sidled, gå fram och backa innan vi gick till "ridbanan" med honom. Han var väldigt spänd och hoppig till en början, men slappnade av till sist.

Trots detta fick han lite halvpanik när tömmen vidrörde sidan och han såg mig i ögonvrån när vi svängde de första gångerna. Han stretade iväg från det farliga, men vi fick honom att lugna sig ganska snabbt.

Sedan blev det återigen beröringsträning i stillastående och jag flyttade mig fram och tillbaka bakom honom och fick honom böja nacken och se mig medan Mats klappade lugnande på honom. Mycket beröm fick honom att slappna av.

Sedan satte vi igång igen och vi svängde åt höger, vänster, höger, vänster och överöste honom med beröm. Till sist vippade öronen mjukt och lille Marko började frusta, sänka huvudet samt lyssna bättre på tömtagen. Mats gick dock bredvid hela tiden med grimskaftet. Det dröjer nog innan jag vågar tömköra honom själv.

Belöning till duktig liten kille:)

Efter en kopp kaffe tog jag mig an den lilla obstinata;)

Vilda var ganska lat idag, men efter att en envist kämpande matte tränat sina skänkelmuskler till bristningsgränsen så började hon lyssna och kämpade på i skritt, trav, skritt, trav. Vi övade litet på framdelsvändningar, vilket gick sådär.

Det var längesedan vi gjorde det från marken, men hon gjorde sitt bästa utifrån vad hon förstod att hon skulle göra i alla fall. Försökte även ställa och böja lite mer, vilket fortfarande är svårt åt höger. Det var inte så bra med plats heller då det är plogat vägar på ridbanan så det går inte att utnyttja diagonalen att öva på.

Efteråt var hon mjuk och trött. Matte med:)

Nu ska jag ta min trötta kropp ut i det kalla och mocka uteboxen. Hade hellre tagit ett varmt bad;) Men kanske klarar sig boxen till i morgon för nu blir det snart mörkt. Får inspektera hur mycket de använt sin toa idag;)

Ha en bra lördagkväll alla!

 

Stina

19 februari 2011 21:20

Vad kul att ni börjar komma igång nu igen, ska bli spännande att följa Markos och Vildas utveckling under året !

http://billiejean.bloggplatsen.se

Viveca

19 februari 2011 21:33

Tack Stina! Jag hoppas nu att vi får hålla oss friska och att underlaget tillåter fortsatt träning. Tror att jag själv skulle behöva lite mer ridträning. Känner att jag behöver fräscha upp mina kunskaper om jag skall kunna komma vidare med Vilda.

Det var ju åratal sedan jag red något mer avancerat som t.ex öppnor och slutor. Min sits är kanske bättre än den varit, men behöver någon som hjälper mig och tjatar/visar samt ser vad jag behöver öva på.

Jag har ju lärt Vilda grunderna och det är väl det jag kan hyfsat efter alla års uppehåll. Så det får bli en tränare igen. Får se om jag tar samma som tidigare. Tycker att hon varit jättebra, men det känns som vi bara harvade på med samma saker det sista...Fast det beror ju såklart på att vi hade längre uppehåll pga klåda, flytt och annat med.

I vilket fall är jag ganska stolt över att ha kommit såhär långt med Vilda och börjat med Marko också med tanke på att jag inte ridit regelbundet sedan gymnasietiden(förutom ett år när jag var 30) och aldrig haft egen häst innan. Vansinnigt kanske men väldigt lärorikt;) I did it my way!

 

Ann

20 februari 2011 11:19

Vad ni är flitiga och duktiga! :)

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

Viveca

20 februari 2011 11:24

" En gång är ingen gång..." Men det känns roligt att ha börjat komma igång i alla fall. Jag är lite rädd för bakslag bara. För det känns som om det varit något som jävlats varje gång jag är glad över att ha kommit igång med hästarna. Men ger upp det gör jag aldrig;)

 

kicki

20 februari 2011 19:23

vilken massa mysgrejande! önskar jag haft ork o hälsa att göra sånt i helgen oxå, vädret har ju varit fantastiskt!

http://kaa.bloggplatsen.se

Viveca

20 februari 2011 19:44

Riktigt mysigt, men idag är jag mör;) Mockade stormockning med fyhjulingen och sedan en promenad på mina egna två ben. Det var glashalt. Hästarna har fått en slappardag idag;)Hoppas det blir fler fina dagar när du blivit frisk igen:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anekdotisk bevisföring är något som används allt flitigare på diskussionsforum. Det kan handla om rasism, antiabortpropaganda, antivaccinationskampanjer m.m.   Till skillnad från vetenskaplig evidens handlar bevisen om något som personen i fråga ...

Första förlossningspraktiken är nu avslutad.   Tjugofyra förlossningar har jag nu i bagaget. Endast en av dem avslutades med sugklocka, övriga har varit normala, vaginala förlossningar. Trots sömnbrist, späckat schema med en hel del vanligt plu...

Tredje veckan av VFU på förlossningen är gjord och jag har bistått vid nio förlossningar. Det är fantatstiskt att få vara med i ett så viktigt ögonblick i kvinnors och pars liv.   Många lärdomar har jag fått med mig och mycket har jag kvar att ...

    Det är två veckor kvar till praktik. Första perioden börjar med Förlossningskonst I i 8 veckor. Därmed startar även jakten på de 50 förlossningarna som skall vara avklarade innan examen.   Före dess är det en hel del studieuppgifter som ...

Ja, kanske... Mitt nya liv som student har pågått i några månader nu. Inser att det bara är drygt ett år tills jag är färdig barnmorska. Ända sedan jag väntade A dvs 24 år sedan bestämde jag mig. Sedan jag skilde mig och flyttade lite längre bort fr...