Huvudlaget satt som en smäck. Nosgrimman är kastad. Marko gick som en klocka med det raka eggbettet:)

Lägger funderingarna på andra bett på hyllan. Hade även lite funderingar på att pröva Portugisisk stång på Vilda.

Hon lyssnar ju väldigt fint på vikthjälper och jag rider i stort sett på bara på långa tyglar (förutom när det skall norpas gräs;)) Men jag är väldigt ambivalent när det gäller bett. Det ser ju snyggt ut och man kan säkert förfina hjälperna en del. Men är det egentligen schysst?

Funderade även över det här med skummande hästmunnar. Mina skummar nästan aldrig. Lite grönt saliv i mungiporna kan det bli när de norpat någon godsak i farten, typ gran;)

Här en artikel om detta och här.

Det gör mig än mer tveksam till kandar eller stångbett. Om inte hästen kan svälja är det knappast något bra? Jag jämför med när jag är hos tandläkaren med en massa skrot i munnen. Det är obehagligt att inte kunna svälja undan saliven men där får jag ju hjälp med en sug och jag slipper springa en motionsrunda samtidigt.

Det var lite tankar som dök upp. Hur tänker du?

Annars går livet sin gilla gång här. Har åkt på en förkylning men hoppas vara bra tills helgen då jag skall jobba.

Hästarna solar i det fina vädret och jag hoppas att knotten håller sig i schack eller åtminstone klådan så att hästarna kan få fälla lite mer först. De har precis börjat så smått.

Pyjamasarna får vänta liiiite till....

för bloggen. Men har lyckats dra på mig någon sjuka och vad passar då bättre? Har även kommenterat på flera bloggar tidigare men kommentarerna har inte kommit med?

Jobbet:

På jobbet funkar det allt bättre även om jag behöver få upp farten och planera lite bättre. Alla rum är enkelrum och har en sluss både till korridoren och ut. När man kommer in i slussen tar det en stund innan dörren in till rummet går att öppna. Under denna tid spritar man sig och så även när man kommer in i rummet, samma sak på utvägen.

Skall man greja med något i sängen/med patienten så gäller oftast full mundering med plastförkläde och handskar beroende på diagnos/misstänkt diagnos. Skall man ta något ur stickvagnen som man glömt förbereda så är det av med handskar sprita, låt torka, ta fram grejor. På med handskar etc. Har man glömt ta med något in på rummet så är det en hel procedur igen, för att inte tala om att det går åt en hel del material. Tar man med sig för mycket grejor till rummet så får de inte lämna rummet utan förblir patientbundna.

Det gäller alltså att planera allt så gott man kan för att spara tid och material. Där har jag en del att öva på.

Hästarna:

De verkar må bra och jag är riktigt nöjd när jag ser träcken i boxen i år. Runda fina bollar inga lösa magar alls.

De fick hösilage tre gånger om dagen förra veckan när det var dåligt väder, men denna veckan har de fått bara morgon och kväll. Försöker hålla nere matkonsumtionen så gott det går till tjockisarna. Gräset har ju fortfarande tillväxt när det är över 10 grader varmt.

Igår var det ruskväder så de fick lite lunch.

Marko får nu 4-5kg per dag och Vilda får 2-3 kg.

Idag har det varit kallt med minusgrader under natten. Min plan är att ge de små givorna så länge det finns gräs och vädret är ok.

Har försökt få svar från Svenska foder i över två veckor, angående att lägga till mikromineralerna till befintligt prov, men maken till segare företag att svara på mail och återkomma per telefon har jag aldrig varit med om. Har nu pratat med Eurofins som är det företag Svenska foder anlitar för sina analyser, men de hittar inte provet. Får alltså skicka in ett nytt prov...

Jag kommer lägga till  koppar och zink utifrån analyssvar på järn, koppar, zink och mangan göra en lathund på hur mycket jag skall lägga till beroende på antal kilo grovfoder jag ger. Vad gäller jod så är det tydligen väldigt dyrt att analysera enligt Eurofins och ett grovfoder som vuxit på kusten bör tillgodose behoven.

Marko:

Har jag "tvingat" att gå lite längre bort hemifrån när vi tömkör, vilket funkat med mindre protester. Vi är båda nöjda när vi kommer hem fullt välbehållna och med självförtroendet på topp. Planen är nu att någon annan skall få sitta upp och jag skall vara behjälplig på marken. Har hittat en kaospilot för detta:)

 Hovarna verkar må bra igen så bootsen är inte använda ännu. Skall försöka härda hovarna lite och Mats har fyllt på nytt grus utanför boxen.

Vilda:

Letar jag återigen medryttare till då L skall ta tillbaka sin forna häst och kommer ha fullt upp med henne.

Vilda är fortfarande lika tjock men verkar ändå ha stannat i fetmautvecklingen. Är lite orolig för Cushings. Hon är lite tjock över ögonen och i sommar har hennes päls varit strävare än den brukar vara. Precis där magen rundar sig vid flankerna har den även varit lite lockig ibland men inte direkt lång, om det beror på att hon legat i fuktigt gräs och pälsen är av annan kvalitet än tidigare vet jag inte. Båda hästarna fällde dock vinterpälsen sent men de fällde allt.

Får väl ha ögonen på henne och håller tummarna att jag överanalyserar i vanlig ordning.

Har plockat och torkat nypon att ge hästarna i vinter. Men jag undrar om det var värt det. Varmluftsugnen stod på länge för att få nyponen att torka och nu skall jag försöka mala dem. Hade kanske blivit billigare att köpa malda nypon?

För en vecka sedan kom katten Pelle in och kunde inte stödja på vänstertassen. Han hade bitsår på båda frambenen och jag misttänkte en varböld alt en fraktur. Men det var ingetdera. Nu har han fått smärtstillande i tre dagar och antibiotika två gånger om dagen i en vecka som han skall ha t.om söndag. Idag fick den lilla deprimerade katten gå utomhus igen. överlycklig. Hoppas att han kommer in för medicinering;) Hoppas även att det var årets enda akuta veterinärbesök.

Ha det bra alla!

i sommarhagen.

Det finns gräs, men det gottaste är slut. Vilda längtar ut. Själv försöker jag ha lite is i magen för jag tror det är bra för henne att gå på detta magra ett tag. Marko däremot kanske behöver lite mer. Tycker han är fin i hullet men lite tunn över rumpan igen. Konstigt att han faller ur där först.

Han fick lite lusern i spannnen ikväll för att vänja magen om jag låter dem gå kvar i denna hagen så får jag nog stödfodra Marko.

Har fler hagar, men hade velat vänta ett tag med att flytta dem så att krutet i gräset minskar lite till för tjockisen.

Var lite orolig för Marko. Han har småskvätt när han kissar två gånger nu under tömkörning/träning. I hagen verkar han kissa normalt när jag sett honom. Täcket luktar ovanligt fränt av kisset och han lyckas alltid kissa på det. Funderade på urinvägsinfektion, men det skall vara väldigt ovanligt att hästar får det om det inte är en följd av något stopp/hinder av något slag. Han fick ju snoppen innaför magdelen på täcket för ett tag sedan men verkade helt ok.

Blev lite fundersam över magnesiumet med som jag hade slutat med men började med igen för ett par veckor sedan då han blev mer hispig igen. Det kan ju ge urinsten. Har nu tagit bort det igen.

Så igår kväll stod han och slog med mulen mot vänster flank och darrade i skinnet, sådär som de gör när insekterna kryper på dem eller bits. Jag hittade ingen vasst i täcket men beslöt mig för att avvakta. Idag gjorde han likadant. Tog in honom och tempade. Ingen feber, men hittade en pytteliten sticka som satt fast i täcket ungefär där han reagerat på något.

Vet fortfarande inte om det var stickan eller om han har något annat besvär men han var ok under dagen. På kvällen var han där och slog igen men även på fler ställen efer insekter, vilket kändes mer normalt.

Alltid är det något att oroa sig för. Börjar jag fundera för mycket så kommer ju tankar om förra vårens åkomma som jag inte vet vad det var. Att han faller ur över rumpan så lätt. Njurar, skeva blodprover etc.

Men han verkar pigg och glad så antagligen är jag bara lite onödigt orolig. Det finns ju inget att ta på riktigt heller så jag avvaktar.

Det blev i alla fall en liten promenad i den kvava värmen med Marko som hade väldigt bråttom bitvis och jag fick faktiskt höja rösten ett par gånger för att inte bli ivägdragen.

Passade även på att raspa hovarna. Jag är ju lite mesig med det och brukar mest jämna till sprickor och annat. Men nu bstämde jag mig för att det kan nog inte bli så tokigt. Hovväggarna hade blivit så långa att de börjat få sprickor framför trakterna. Så blir det varje sommar och även på Vilda. Till sist lossar stora bitar, vilket är helt naturligt men det blir oftast kvar sprickor som är svåra att hålla rent. Antagligen är det lite för långt mellan verkningarna nu när hovarna både växer mer och slits mindre. Det är en hel månad tills hovslagaren kommer. Men då kan jag ju passa på att få lite kritik på mitt raspande för nu tänker jag hålla efter efter bästa förmåga.

Höger bak

Höger fram

Jag kunde nog filat till avrundningen bättre, men det slits ner av sig själv med. Tycker det är bra att runda av lite för det räcker att de trampar på ett större gruskorn eller en sten så blir det hack i hovkanten.

För att vara nybörjare så är jag nöjd. Marko verkade nöjd han med både under raspningen och ute på grusvägen efteråt.

Ha det bra alla! Önskar jag, badhunden och hjälpredorna;)

Först vill jag återigen tacka alla som anmält sig till studien. Hoppas att snart kunna få ihop allt material med frågefomulär m.m samt en egen mailadress till detta.

Det är väldigt intressant att läsa era kommentarer. Vill dock inte publicera dem då det finns mailadresser och alla vill inte att alla skall läsa deras kommentarer. Vill ni ha en kommenterar publicerad så skriv det. Jag tänkte göra en liten sammanfattning av era kommentarer så att de blir anonyma men att man kan läsa lite om detta och hur spridda raserna är och olika behandlingar som prövas. Det är väldigt intressant tycker jag.

Hur går det då för mina kusar?

Vildas hosta verkar ha försvunnit. Jag har gett båda hästarna bovete och linfrö två gånger dagligen i fem dagar. Detta för att Vilda fick besvär med bulor under magen och lite, lite eksem där bulorna varit. Båda verkade dessutom mer besvärade av klåda igen. Det kan ha med att jag givit dem nässlor som skall vara nyttigt men kan ge hudbesvär hos känsliga hästar.

Vilda har även fått timjan, fänkål och anis lika länge.

Bulorna och eksemet är borta:)

Min fångest har lindrats något efter att jag släppte dem i sommarhagen igår. Där finns mer uppvuxet gräs nu och lite blandat med olika örter. De sista dagarna innan var jag väldigt orolig då vårhagen var mycket nedbetad och regnet vägrade komma. Vilda har puls till och från varje betesperiod men i tisdags tyckte jag att hon hade det ständigt. Mats är på jobb på annan ort och jag skulle jobba min sista av två nätter innan semestern.

Jag sprang således ut och in och kollade puls och ev. värme i hovarna hela dagen...

Före jag åkte till jobbet kände jag igen och planen var att ställa henne utanför uteboxen över natten i värsta fall. Det är inte lätt med klihästar för de använder ju även boxen att klia sig på.

Men ingen puls och svala hovar. Detta var en timme efter hon fått Phytolean. Det kan vara slumpen eller så funkar det.

När det gäller vikten så står hon still på 189 cm i bröstomfång och ca 10 cm fett ovan mankammen. Mätt från nackmuskeln till mitten av mankammen. Nu har det gått två veckor sedan vi startade kuren så nu vill jag se lite resultat på viktkurvan med så jag vet om det är värt pengarna.

Marko har lugnat sig betydligt efter magnesiumtillskottet. Att han svettades så vädligt under eksemtäcket hade nog mer med brist än med värme att göra. Nu svettas han inte alls. Vinterpälsen kan ju såklart ha spelat in med.

I måndags tog jag en liten test-tömkörningsrunda med honom.

Det gick riktigt bra. Han ville dock stanna och äta. Lite gräs fick han snott åt sig, men det var riktigt jobbigt att pressa grästussarna förbi Novabettet. Det blir ju lite friktion av gummit. Annars verkar det verkar funka riktigt bra med bettet. Hoppas snart kunna slänga väck nosgrimman med:) Han var lugnet självt (mätt i Markos egna skala;)). Lite gnäggande efter Vilda när vi kommit halvvägs men trots detta kunde han stå still tills jag bad honom gå framåt.

Han var lugn i stallgången och sprätte inte till för varken beröring eller ljud som sist. Nöjt frustande jobbade han riktigt bra. Det blev en kort runda då jag skulle jobba, men ändå så verkade han ganska trött i huvudet efteråt. Det är väl jobbigt att motstå frestelsen att stirra till det;)

Före flytten igår tog jag en ridtur med Vilda. Det blåste kraftigt och hon var lite på tårna. Det prasslade till i skogen av en älg eller ev ett rådjur och min annars så coola madam fick frispel och påbörjade en skentur men jag fick stopp. Sedan taktade hon en längre bit. Ovanligt för henne, men hon lugnade sig tillsist. Hon är lite mer stressad i år än förut.

Marko ropade som vanligt efter oss och blev snopen när jag traskade förbi hagen med Vilda efteråt.

Sedan var det Markos tur att få komma till nya hagen och Vilda. Han taktade om vartannat. Vä framme ställde sig Vilda mitt i ingången och Marko stressade in, fastnade med täcket i ena öglan till handtagshållaren på stolpen och drog iväg i galopp som Vilda startade. Jag fattade inte att han hade fastnat förrän efteråt.

Jag var tvungen att släppa grimskaftet då jag stod med handtaget i ena handen och Marko drog i andra änden av skaftet. Han rusade runt med grimskaftet mellan benen ivrigt påhejad av Vilda. Med facit i hand kanske jag skulle flyttat Marko först. Vilda är en uppviglare ibland.

Det gick att knyta ihop trådar och handtag. Som tur var hade jag inte satt på strömmen och alla stolpar satt kvar i marken. I täcket blev det bara ett litet hål.

Jag gick fram till Marko och knäppte loss grimskaftet och lät det falla till marken. Han lugnade sig ganska snabbt. Det man inte dör av...

Jag brukar flytta båda samtidigt av hästpsykologiska skäl, men hade ingen hjälp och jag kan inte komma igenom öppningarna med två hästar samtidigt.

Allt slutade väl i alla fall.

Idag får hästarna vila och äta gräs. Skall ta mig an de andra husdjuren och dammråttorna här inne.

Ha en bra dag alla!

går det för Marko:

I söndags tog jag med honom på en långtur för att visa medryttaren L en trevlig ridväg som varit avstängd ett tag. Har nog inte ridit där på två år nästan.

Han var sprättig till en början så jag nöjde mig med att leda honom första biten.

Båda hästarna tyckte det var lite läskigt bitvis då det blåste och det finns väldigt många spöken på den rundan i form av vedlådor, stooora presenningar, skrot, hönshus, halvrivna stängsel, bäckar som blänker och porlar samt konstiga sommargäster i trädgårdarna.

Dessutom måste man forcera en mördarbacke. En sådan där ni vet som suuuger i lår och ändalykt även på en själv.

Marko stannade i backen och vilade en stund. Vilda var lite andfådd och matte med, men efter en stunds paus var kvartetten igång igen.

Marko var efter vi passerat det mest stökiga stället riktigt följsam och jag passade på att vila armarna lite. Han gick lös bredvid mig.

Efter backen var han ännu mjukare, så då tog jag tömmarna och vilken känsla. Riktigt lydig och nöjd tog han täten.

I det sista skogspartiet där man måste sicksacka sig mellan trädstammarna hade jag svårt att se hur jag styrde. Marko stannade då jag styrt rakt mot ett träd. -Hur tänkte du nu, tycktes han tänka. Så lydig för minsta direktiv var han och inte det minsta stressad.

En riktigt bra tur blev det.

Här är vi nästan hemma och har släppt förbi Vilda som av erfarenhet vet att hemma får man vila och därför blev lite snabb. Marko som också var trött tyckte att man kan vila på stället när matte ändå bett om halt för att fota.

Nästa helg skall Marko få känna på tömkörning i skogen med flera ekipage på en bana som används för skogskörningstävlingar. Jag skulle egentligen jobba men har fått ledigt. Det kommer att bli nyttig träning för honom med störningar och lastträning(om jag får tag i transport).

Vilda tog jag på samma runda fast åt andra hållet i onsdags. Jag fick dock sitta av på det läskigaste stället då hon vägrade gå fram och lade i backen, spänd som en fiolsträng.

Jag brukar inte vara rädd när jag rider henne, men man vet aldrig vad som kan hända. Jag har därför skaffat appen Endomondo . Det är en app som mäter avstånd, kaloriförbrukning(hade ju önskat att det var Vildas förbrukning den mätte istället för min)m.m. Man kan även lägga in rutter och om man lägger till vänner så kan man följa varandra vilket kan vara bra om man rider ut ensam ifall hästen kommer tillbaka ensam.

Vilda ville inte bli tränsad i onsdags. Hoppas det inte är något knas i munnen. Jag rider ju med väldigt lätt kontakt särskilt nu när jag börjat med den centrerade ridningen då styrningen skall komma från vikthjälperna och min kropp framförallt. Hon har dock parerstänger på sitt bett då hon kan vara envis och lätt drar bettet genom munnen. Det har inte funkat med bettskivor då de nyper henne. Hon blir alltid lite blöt vid stängerna och kan bli irriterad på utsidan munnen även fast jag alltid tvättar henne.

Jag åkte därför och införskaffade ett tredelat eggbett igår och hade även tänkt att köpa ett gummiklätt, men de var slut i hennes storlek.

Igår kom även hennes nya eksemtäcke som skall på idag. Ett från Equi-Theme. Marko har ett sådant som jag av en händelse hittade på rean på Hööks för tre år sedan. Det är det enda som hållt så länge. Till Marko har jag också beställt ett men det tar ett tag innan det kommer.

En lite fråga till någon som är bra på hovar. Har tyvärr inte fotat men skall försöka förklara.

Markos kronränder(själva "nagelbanden") lossar i nederkant. De hade blivit väldigt långa utan att slitas av och under samlas det lera vilket gör att de lossar allt högre upp. Jag klippte av dem då de hängde som stora lock frampå hovarna, men de har åter gått upp i nederkant. Igår ansade jag dem igen, tvättade och smörjde med zinksalva för att försöka hålla bort vätan. Är det någon som känner igen detta? De brukar flika sig ibland men aldrig såhär mycket. När det är skare så reser de sig också i nederkant men blir inte uppluckrade. Antar att det har med hans tyngd att göra. Är mest orolig att det går så högt upp att kronranden blir skadad längst upp.

Snart är det dags att byta hage och då blir det antagligen bättre. Skall bara ta träckprov och ev. avmaska först.

Här är hjälpredorna igång vid bortstängsling av ett styck klibuske...

Ha det bra alla!

Tack för kommentarerna! Blir så glad varje gång jag ser att någon kommenterat.

Marko verkar bättre som sagt. Har inte kommit på honom en enda gång med att ha sina körare. Igår var jag ledig och kollade honom varje gång han inte verkade beta eller röra på sig. En gång låg han inne i boxen, vilket gjorde att jag först drog öronen åt mig. Kände över honom, men han verkade helt ok. Vila får man ju göra. Det känns så trevligt när hästarna vågar ligga kvar trots att jag rör vid dem och pratar med dem. De verkar ju lita på mig ganska bra då.

Lite irriterad är han dock på att jag skall kolla och klämma på honom stup i kvarten. Han var även lite bitsk mot Vilda igår, men det ser jag mest som ett friskhetstecken, att de småkivas lite ibland.

För att ändå göra något som liknade träning/aktivitet drog jag in en gammal kärra i hagen. Hade tänkt att avdramatisera rockarden för Vilda, men den lite mindre och mindre ömtåliga kärran fick bli en början. De skall ju smaka på allt och jag vill inte riskera söndertuggat säte på rockarden.

Som vanligt tog Marko över showen och Vilda återgick till betandet.

Jag fick honom inte att gå över skaklarna. Han gillar inte att gå över bommar heller, men vi har ju kommit så långt att han i alla fall kan gå mellan dem. Så därför satte jag mig på kärran och fick honom att gå in mellan skaklarna. Visserligen åt fel håll, men alla sätt är bra...

När vi tröttnat på kärran körde vi lite rörelser. Vi har ju kört mycket samma det sista så jag lade till att lyfta frambenen när jag vidrörde benen med pisken. Jag har ju använt klicker till och från men tycker ju alltid det är så krångligt att hålla i alla grejor samtidigt. Efter en hel del klickerträning med Doris så är det nu lättare, men egentligen skulle jag nog vilja ha en som man klickar med i munnen så händerna är fria, fast då kan det ju istället vara svårt när man lägger till röstkommandon...

Marko är toppen att använda klicker på. Han anstränger sig till det yttersta för att förstå. Än så länge lyfter han för att sedan sätta ned hoven bakåt. Backandet blir nästa steg att träna bort. Jag vill att han böjer och höjer benet för att sedan sätta ned det. När vi tränar i hagen är jag noga med att om hästarna vill göra något annat och går iväg så får de. Det är ju jag som är gäst hos dem. Men ofta tar de en liten paus och tittar sedan på mig med spetsade öron som om de frågar: Ska vi leka lite till?

Doris fick agilityträning. Just nu övar vi startprocedur, slalom och att gå ned för en spång och där stanna med bakbenen på spången och frambenen på marken. Detta gör man för att de inte skall missa att trampa på den markerade delen på de hindren de skall springa utför. Det blir då poängavdrag.

Eftersom det verkade lugnt med Marko tog vi också en riktigt långpromenad och plockade lite trattkantareller, mums!

Jag skulle behöva träna lite med Vilda igen, men det blåser storm här så jag är inte så sugen och känner mig ganska utpumpad, sådär som man känner sig när spänningar släpper. Lugn och tillfreds men obeskrivligt trött.

Hittade en bild som jag tycker passar ganska bra på mig och Vilda in action.

Bilden är lånad från www.funnyhorsecartoons.com

Tränaren sade att jag skulle undvika att göra volter när hon inte vill gå åt det håll jag vill. Istället skall man göra rörelserna "baklänges" T.ex om hon går fram utan att jag bett henne så backar vi tillbaka till ursprungsstället istället för att lägga en volt. Det gäller då att inte låta henne göra för många rörelser på eget bevåg då blir det ju svårt att komma tillbaka igen. På det sättet blir det inte viljornas kamp och Vilda lyckas inte heller dressera mig som hon ju uppenbarligen fått göra ett tag. 

Ha en trevlig fredag i ovädret alla!

Marko: Jag var ju så nöjd att han tagit sig så fint i kroppen igen. Den 29/7 tog jag bla denna bild.

Det var samma dag som jag upptäckte att han var genomsvettig främst i ljumskarna. Det nästan droppade av honom. Jag tog därför av täcket en stund då det var ganska varmt ute.

Två dagar senare stod han återigen genomsvettig inne i boxen och då var jag helt säker på att han inte hade sprungit precis. Det körde en del i magen så jag tog honom på promenad och han fick lite olja och proviva. Han bajsade efteråt och verkade helt ok resten av dagen. Sedan har det hållt på såhär från och till men han har ju skött magen, kissat, ätit, durckit och rört sig normalt emellan de där "körarna". Andningsfrekvensen är förhöjd när han får sina "vallningar" men går ned till det normala sedan. Han har ingen feber heller.

Jag började ge honom loppfrö i fredags ifall det ändå är koliksmärtor han har.

I söndags tyckte jag att han blivit tunnare över rumpan igen. Bröstomfånget har dock hållt sig som innan. Jag fick lite deja vú-upplevleser från i våras när han var sjuk.

I måndags ringde jag veterinären. Hon tyckte det lät konstigt att han bara har ont ibland om det är magen. Då borde det ju antingen bli mycket värre eller gå över. Hon ville att jag skulle lyssna på hjärtat och ta pulsen när han fick de där körarna samt även en normalpuls att jämföra med, för att veta om det är smärtrelaterat. Hon upplevde att hennes egna hästar blev väldigt svettiga nu när de kom in i boxen, men ville inte att vi skulle ignorera det med tanke på hur det var sist.

Det kan ju hända att han hade svettningar sist med, men han hade ju extremt mycket vinterpäls kvar då.

Jag funderade på om det kan ha med mask/blodmask att göra. Sist hade han ju mycket av lilla blodmasken. Jag hade tänkt att skicka in träckprov i slutet på månaden, men fick utskrivet avmaskningsmedel direkt istället. Jag avmaskade senast den 22/5 men enl vet borde jag ha avmaskat i juli igen, vilket inte labbets vet sade utan det skulle tas träckprov till hösten igen som vanligt. Alla säger olika. Hon kunde inte säga att det inte berodde på masken men vi vet inte.

Nu skall jag i alla fall se till att avmaska efter schema åtminstone till och med nästa höst så vi får ordning på Marko och maskarna. Han har ju haft lilla blodmasken varje gång och även Vilda har ju haft det de senaste gångerna trots att hon brukat vara maskfri tidigare.

Jag sov otroligt dåligt natten till måndag pga alla funderingar på vad jag skulle prata med veterinären om. Det blev nog ca två timmars sömn. På måndagen sprang jag ut och in för att passa Marko och försöka hitta rätt med stetoskopet. En sväng till apoteket för att hämta avmaskningsmedel och sedan avmaskning av båda kusarna. Försökte lyssna igen när han var uppbunden, men hu så svårt. Jag hörde mest tarmljud.

Så skulle jag jobba och insåg att jag nog skulle te mig onykter bakom ratten efter sömnbristen. Tack vare snäll arbetskamrat fick jag ledigt. Tisdagen fortsatte i pulsmätningens anda. Bajshögarna började bli mindre komockeaktiga dock med en massa mask. En enda gång hade han en sådan där svettperiod så vitt jag vet. Dock mycket kortare och det bubblade mindre i magen. Jag hittade äntligen hjärtat och räknade: Ett, två, tre slag och sedan tyckte Marko att han behövde röra på sig för att gå ut och kissa. Lite för kort mättid för att kunna användas till något. Tyckte även att han hade en piggare uppsyn överhuvudtaget på tisdagen.

Stack iväg till Granngården och köpte nytt lusern samt B-vitamin och Diarsanyl att prova om det inte gav sig med magen.

Resten av dagen verkade han helt ok.

Jag åkte därför till Agilityn med Doris och sedan direkt till jobbet.

Idag har jag sovit mesta delen av dagen. Men har kollat Marko flera gånger och han verkar helt ok. Imorgon får jag följa honom lite noggrannare igen innan jag vågar blåsa faran över.

Tänkte uppdatera lite om Doris och Vilda med, men det blir nog lite soffhäng istället innan det är dags att natta hästarn.

Ha det bra alla!